Kyligt ute? Rensa inne!

Väldigt skönt med en ledig dag mitt i veckan. Skulle jag kunna vänja mig vid utan större problem. Igår kväll smidde vi planer för dagen. Tåget till Täby, lite shopping och fika, tåget hem igen. Tåget för Toves skull, shoppingen och fikat mest för vår skull. Men det var ju dryga tjugo minus när vi vaknade och det kändes plötsligt inte lika självklart att ge sig ut.

Istället blev det hemmapyssel stärkt av gårdagens text. Min idé är ju att om alla förråd är fulla har man för mycket saker. Om man då vill ha in mer saker får man göra enligt principen en in - en ut. Alltså, rensa bort gammalt om du vill ha plats för nytt. Min sambo har mer principen att om förrådet är fullt, bygg ett större/nytt. (Han säger nu att det minsann inte alls är så, att det bara är elakt förtal...haha..) Hur som helst så försöker jag köra mitt race så gott det nu går. Även om det är ryckvis.

Jag har således ägnat dagen åt rensning av mina kläder och skor. Jag fick hjälp av Tove så det var bäst att hålla koll på att kläderna jag skulle spara inte plötsligt låg i en av slängpåsarna. Jag vek tillbaka kläderna i lådorna och vände ryggen till, då låg de på golvet igen. Så höll vi på. Men några kassar med kläder blev det i alla fall och ordning i mina lådor. Jag lyckades slänga en tio par skor också. Förut var jag en riktig skodåre och jag har haft många men nu är det få som används utan de låg bara och tog plats. (Givetvis slänger jag inte fina kläder och skor utan de hamnar i Erikshjälpens insamling.)

Genast känner jag mig lite lättare. Skönt!

Äger du dina prylar eller äger de dig?

Åter till boken Ett rikare liv. Där läser jag idag om att rensa bland sina prylar. Ett för mig kärt ämne som ni vet vid det här laget.

"Prylarna definierar i stor utsträckning för dig själv och andra vem du är. (...) Men allt ägande är ett tveeggat svärd. Det du äger har du en relation till och därmed äger det det dig i sin tur i samma utsträckning. Ju viktigare något är för dig att äga, desto mer äger det dig.

Våra liv är fyllda med prylar som tar plats och energi. Vi inbillar oss ofta att det bara är sådant vi aktivt ser som tar energi, men i själva verket sänder hundratals saker varje dag negativa signaler till vårt undermedvetna, och tar stora delar av vår energi. (...)

Ta ett varv i hemmet och du kommer att upptäcka att du har en mängd saker som inte ger dig känslor av "nutid" eller "framtid" utan som snarare håller kvar dig i det förflutna. Det kan vara ärvda möbler, böcker du redan läst, kläder du aldrig har på dig, tavlor du inte tycker särskilt mycket om.

Det betyder inte nödvändigtvis att något måste slängas, de kanske bara behöver lagas, tvättas, strykas eller flyttas. Det gäller inte bara rum du regelbundet vistas i, samma sak gäller för vinds- och källarförråd, klädkammare, linneskåp, insidan av bilen och så vidare. (...)

Se på ditt hem med nya ögon en stund. Hur ser rummet ut? Vad får det dig att tänka och fokusera på? Vilka saker tar energi varje gång du ser dem? Hur ska du bli kvitt dessa energitjuvar?"

Detta kapitel ur boken applåderar jag energiskt då det är precis detta jag själv kommit fram till! Det är inte lätt att efterleva eftersom det hela tiden vandrar in nya saker i hemmet, frivilligt och ofrivilligt. Men jag kommer fortsätta sträva mot detta mål. Det borde också uppfylla min idé om att "Har man inte så mycket saker borde det inte bli lika stökigt!"

37 arbetsdagar kvar

Bu...det känns mycket just nu...

Jag jobbade på igår och nu har jag förmodligen inget att göra resten av dagarna denna vecka. Trist. Idag var en riktigt seg och sur dag.

I helgen så plockade jag fram Toves första kläder, de i storlek 50-56 och lade i en låda i byrån. Bara för att jag ska fatta. Jag kanske fattade för bra. Nu kommer jag kanske redan börja vänta.

Sen läste jag i en tidning om såna som fött hemma eller i bilen. Man ska inte läsa sånt.

Projekt; sovloft

I helgen har vi disktuerat och tagit ett familjebeslut (tror vi) att vi ska bygga loft på vinden, en riktig trappa upp dit samt lite andra justeringar på övervåningen (flytta en och annan vägg och dörr) för att det ska bli så bra som möjligt för alla fyra som ska bo i vårt hus närmsta åren. Vi är inte ett dugg sugna på att flytta så då är det smart att tänka lite långsiktigt (läs: tonåringar!) Jag har i min hormondimma slitits mellan hopp och förtvivlan angående detta, men just precis nu känns det hoppfullt igen.

Projektet är planerat över två år. Då ungefär vore det bra om det är klart. Ingen brådska alltså. Men vissa saker bör ske nu under våren för att vi ska kunna isolera vinden under hösten, när det varken är svinkallt eller smällhett där uppe. Bara det är gjort kan vi sen pyssla på eftersom. Visst låter det bra i teorin? När vi väl bestämt oss brukar det dock hända saker fortare än planerat, men den här gången kommer det ju lite annat emellan och det kanske bara är bra. :-)

Hopplöst känslosam

Att vara gravid känns just nu som en mental berg-och-dal-bana. Om Daniel tyckte jag var ovanligt harmonisk förra svängen så är jag ganska säker på att han inte tycker likadant nu. Vissa dagar är jag helt hopplös och bara gråter vid minsta motgång istället för att möjligen försöka tänka konstruktivt och lösa eventuella problem.

Det är förmodligen jobbigt att leva med ett hormonstint gråtpaket. Det är ganska jobbigt att vara ett också. Jag är ju inte så ledsen egentligen, men tårarna rinner ändå. Rent intellektuellt begriper jag ju att det är totalt onödigt, men jag kan ändå inte hejda det. Väldigt irriterande.

Yesterday igår - en påminnelse om livets bräcklighet

Jag var till Yesterday på jullovsavslutningsdans igår. Jag kom fram precis tills det började och när jag svängde in på parkeringen var det kö upp för backen och halva parkeringen. Suck. Tänkte tanken att vända och åka hem men slog bort den likafort. Nu var jag ju ändå där och jag ställde mig snällt i kö. Sista biten in fick jag dessutom trevligt sällskap så då gjorde det inte så mycket att Zlips börjat spela därinne. Det var inte fler bilar på parkeringen än vanligt så jag tror att kön mest berodde på väglaget plus att folk alltid är lite sena när det börjar kl 18.00.

Mitt sällskap och jag hade tur och fick tag på varsitt ess när vi väl var inne så vi kom upp på banan på en gång. Sedan rullade första halvan på riktigt bra. Bra dans avslöste varandra utan att jag själv var alls på hugget. Jag dansade i princip allt utom två av de allra snabbaste. Ett par snabba bugg lite senare gjorde magen lite spänd och ond, mest för att jag spände mig pga trängseln tror jag. Men grymt rolig dans var det i alla fall. Jag dansade inte sista låtarna före paus utan köpte fika i tid istället. Jag ville inte missa fikat denna gång!

Efter fikat dansade jag ett par danser och en kort bit in på andra lugna sträcks plötsligt armar i luften nära oss och vi stannade och gjorde likadant. Nånting hade uppenbarligen hänt. Zlips reagerade fort och slutade spela och ropade efter läkare och sjukvårdspersonal skyndade ner i lokalen. En lite äldre man hade förmodligen fått en hjärtattack och låg på golvet och de satte genast igång med hjärtmassage.

Som tur är finns det oftast sjukvårdskunniga i såna här större sällskap och på Yesterdays danskvällar finns nästan alltid ett par som gått samma kurser som vi. Hon är hjärtläkare och han kirurg. Måste sägas att sådant känns tryggt i såna här situationer. De två turades om att ge hjärtmassage och övriga kunniga hjälpte till med det som gick medan den övriga massan skingrades något efter den första nyfikenheten.

Det kändes som att de höll på i evigheter innan ambulanspersonalen kom och tog över. Vi det laget kändes allt hopp ute, men efter cirka en halvtimme där på golvet satte de plötsligt in dropp och man förstod att där fanns liv. En trekvart från att det hände kunde de åka iväg med helikopter och läget rapporterades som stabilt och under kontroll. Dansen fortsatte igen strax före tio och jag dansade klart de två lugna som jag börjat med som en sista dans innan jag åkte hem.

Jag hade redan varit labil större delen av dagen så denna händelse kändes. När döden kommer så nära är det många känslor som börjar forsa runt i kroppen. Alla påverkas. Bland det väntande dansfolket kändes det som en kollektiv mental gruppkram. Folk gick runt och pratade lågmält med vänner, kramades med de som stod dem nära eller de som fanns till hands. Min danspartner för stunden blev märkbart tagen och vi gick och satte oss och tog hand om varann. Vid beskedet om att mannen trots allt var vid liv gick en gemensam lättnadens suck genom folkmassan.

Det var svårt att få ur känslorna ur kroppen till natten och de hänger fortfarande kvar som ett dämpande skal över mig i dag. Livets bräcklighet är ändå så tydligt när man är gravid och att bli påmind om det såhär tätt inpå känns ganska tufft.

Middag i Stuvsta

Igår var vi, tillsammans med E&M bjudna till T&R i Stuvsta. Man kan säga att Elin och jag fick middagen i trettioårspresent och nu blev den äntligen av! :) Vi lyckades tajma resan dit riktigt bra. Trots att vi kollade på och inköpte vagn på vägen, lyckades vi pricka tiden att hämta upp E&M för vidare färd söderut.

Våra små tjejer har inte setts på väldigt länge och nu var de lite mer jämställda än sist och kunde leka lite tillsammans. Sarah är ett drygt halvår äldre än Tove. Det gick bra efter en stund och de sprang runt runt tills både de och vi var uttröttade.

Vi blev bjudna på riktig kalasmat bestående av oxfilé, potatisgratäng, rödvinssås och sallad. Gott! Det blev en väldigt trevlig kväll med ganska mycket fokus på tjejerna som stal vår uppmärksamhet. Men lite vuxenprat, om renoveringar och annat, hanns också med. Nu får vi se till att det inte blir lika länge till nästa träff!

Sarah & Tove

Nu är den vår!

Plötsligt är vi ett litet steg närmre Filuren 2.0. En ny vagn är inköpt som ska passa två. Phil and Ted Sport -08. Den ser helt ny ut och vi hoppas den ska passa våra behov. Vi behöver köpa till en mjuklift så vi fortsätter bevaka blocket. Allt som allt blir det under halva priset mot att köpa nytt och då känns det ju som att man gjort ett klipp även fast det fortfarande är dyrt. (Nypris för vagn + extrasits, lift, myggnät och regnskydd är charmiga 8500kr...(Gaaaah!!))

Som vagnen är ihopsatt nu så är den tänkt för två sittande barn. Om man ska ha en spädis och ett större barn fäller man den övre sitsen helt och stoppar in liften i den. Den lilla sistsen som nu är bak sätts då i fram, lite ovanför det liggande barnet. Jag kan ta en sån bild sen när vi har fixat en lift. :-)

Nu återstår att stuva undan de andra två vagnarna. Tre vagnar är liiite mycket att ha stående, även i ett hus.

En dörröppnare..

Tove invigde det nya året med att öppna sin första dörr. Plötsligt gick hon bara ut från den stängda toaletten. Sen har hon testat sin nya färdighet många gånger, öppnat och stängt. Daniel tyckte inte att det var bra att hon kunde ta sig in på toaletten här nere själv. Det finns mycket spännande där, som kattlådan till exempel. Han vände därför handtaget (jaja jag vet att det heter "trycke"!) så att det nu pekar uppåt och då når hon inte.

Tove tyckte att pappa var jättedum som förstörde hennes nya spännande lek och hon var arg en stund. Sen visade han henne att det fanns andra dörrar att öppna och stänga så då gick det över. Hon stängde in sig själv i tvättstugan där lampan var släkt. "Mörkt!" hörde man där inifrån, men hon verkade inte bli rädd.

Nyår 2009

Nyårsafton 2009 firades av i uterummet tillsammans med goda vänner med barn. Jag stod för de mesta förberedelserna och planerandet och har ägnat de senaste tagarna åt att piffa uterummet och förbereda maten.

Kvällens meny
Krämig rotsellerisoppa med prosciuttolindad filoncini
Svamp- och fläskifilégryta med potatis, gelé & sallad
Hallonpannacottapaj

Jag kan själv intyga att det var gott och alla lät sig väl smaka. Tove och tjejerna lämnade oss så småningom för att leka själva och det gjorde de med den äran. Så söta och duktiga tillsammans. Vi vuxna satt kvar och jäste, pratade och drack goda drinkar påhittade och skakade av Elin & Mattias. Tove hängde med till nio nånting sen verkade hon hålla med om att det var dags att sova och hon sov som en stock resten av kvällen och natten, trots fyrverkerierna.

Sen blev det lite lekar. Daniel har ofta en femkamp i bakfickan för såna här tillställningar och inomhus får man göra vad man kan. Men några favoriter i repris och några nya lekar blev det och tjejlaget (Lejonen) vann över killaget (Kaninerna). Twister letades också fram och snart hade alla vuxna ont nånstans... Sen intogs efterrätten och mer kaffe innan det var dags för tolvslag. Våra grannar runt om verkar gilla att bränna pengar för vår skull så vi fick mycket fina fyrverkerier att titta på och skåla till. :-)

Det är otroligt vad såna här kvällar går fort! Men det är väl så, har man trevligt rinner tiden bara iväg. Ett par timmar till gick efter midnatt innan gästerna droppade av eller knoppade in i gästrummet, glada men trötta. Jag är jättenöjd med kvällen, det är roligt att vara värdinna även fast jag alltid är smått stressad innan. Det behöver jag ju egentligen inte vara för våra vänner är så skönt avslappnade. Det behöver ju liksom inte vara så märkvärdigt för att det ska bli trevligt!

Lite bilder från kvällen kommer här:

Tove hjälper pappa med städningen

Nyårsbordet redo med förrätt

Tjejer och killar under djup koncentration

Mor och dotter in action på Twisterplanen

Gott Nytt År!