måndag 14 september 2009

Fina Estraden!

Igår gick dagen i storstädandets tecken med en danskväll som belöning. Blender på Estraden stod på schemat och när det börjar i Gävle klockan arton måste man äta middag ca halv fyra. Lite knepigt. Fick fylla på med massa fika i paus. Estraden är ett kanonställe att dansa på, önskar att det fanns en sån stor och bra lokal i Stockholm!

Samåkningssällskapet sammanstrålade punktligt och vi tog fart norrut. Mycket skitsnack senare kom vi fram i alldeles lagom tid och hittade ett bord att göra oss hemmastadda vid. Vid en första översyn var det väldigt få kända killar på plats. Alla långresenärer hade väl landat lagom hemma i soffan efter maran kan jag tro. En bubblare till toppfavoritlistan dök upp i alla fall så honom hade jag att se fram emot.

Efter första danserna med resesällskapen så bokade bubblaren och jag in dansen därpå och i väntan på den ser jag plötsligt en styck toppfavorit glida förbi. En riktigt glad överraskning, en av de bästa jag kunde få faktiskt, och vi virvlade iväg över golvet. Jag har nästan blivit beroende av att dansa med honom så det var härligt att få stilla abstinensen igen. Vissa famnar trivs man bara otäckt bra i! Och han dansar som ingen annan.

När vi var klara skulle jag ruscha iväg till min bokade dans och då kommer farbrorn från Skultuna och haffar mig. Jag förklarade att jag redan var uppbjuden men att vi kunde ta en senare. "Ja, men när då?" frågade han. "Jamen sen, senare ikväll" sa jag. "Jamen NÄÄÄR???" frågade han igen. "Jamen sen, senare, aldrig!" tänkte jag och lirkade mig ur hans grepp. Vissa behöver en dansparlör...

Kvällen bestod sedan av ett större antal danser med bubblaren, toppfavoriten och en och annan ny. Jag satt några låtar och tittade och försökte verkligen hitta nån ny att bjuda upp som verkade spännande men fick ingen inspiration alls trots att det säkert var fyrahundra pers där. Sorgligt men sant. Kanske såg jag dem inte bara. Jag var ändå ganska sugen på bjuda upp nya men det ska ju helst finnas något i dansen som gjort mig intresserad först.

När jag tog fart av golvet för att besöka damernas så sprang farbrorn efter mig igen och jag sa att jag var på väg, för det var jag faktiskt, men han tjatade till sig ett par bugg i alla fall. Jag lyckades (= han lyckades få mig att) armbåga honom på näsan i en tur så det var ju en bra start. Efter dansen berättade han att han varit på ett litet whiskeyparty innan. Tur för mig att jag kom undan foxen denna gång. Morr.

Kvällen gick ändå ganska snabbt och det var dags för sista som jag hade obokad. Jag dansade en riktig stolpdans lugna låtarna före sista snabba och spanade för fullt efter toppfavoriten. Visste ungefär i vilken riktning jag skulle leta sen (Estraden är enormt stort!) men såg honom ingenstans tills han plötsligt stod precis framför näsan. Han kunde tänka sig att förbarma sig över mig ännu en gång och det blev såklart ett perfekt avslut på kvällen.

Att få toppfavvodans som sista har blivit en väldigt behaglig trend senaste tiden men jag vet att det inte är någon självklarhet, långt därifrån, så jag njuter i fulla drag varje gång jag får chansen! :-)

Hemresan var väldigt trevlig. Kvällen summerades, killarna analyserades utifrån och in och sådär, precis som det ska va. Grabbarna i fram försökte nog låta bli att lyssna på oss i ren självbevarelsedrift. Nyduschad ner i en renbäddad säng runt halv ett, flyttade på Polar'n som var för gosig och somnade sen på två sekunder. Aaaah! Ljuva dans!!!

Vita skor

Kikade på ett klipp på Y-tuben från Stingbuggen. BVA-finalen närmare bestämt. Det jag fastnade mest för var att ALLA hade vita skor! Måste man ha det för att bli sådär bra?? Jag är i vilket fall hopplöst ute med alla mina svarta par...

Hoppas nån lägger ut B35A-finalen också så jag åtminstone kan kika lite i efterhand. :) (Gärna med synkat ljud också...)

Jag är himlans sugen på att åka och kika på åtminstone nån tävling under hösten men tävlingskalendern är märkligt osynkad med min. Brunnasnurren känns någrolunda given i alla fall. Alltid nåt!

lördag 12 september 2009

Lördagsslappt

Något sega efter gårdagskvällen åkte vi ut till pappa och tillbringade dagen där görandes mest ingenting särskilt. Ute lite, inne lite, ätandes och fikandes. Pappa och jag spelade också lite ihop vilket var längesen. Tove trivs som alltid hos morfar och dagen rullade på. En väldigt lagom lördag i slappandets tecken. :)

Härliga människor!

Igår kväll var vi iväg till dansvänner på fredagsmiddag. Ganska spontant och lagom enkelt men så himla trevligt! Gemensamt fixad tacomiddag, ett par flaskor vin, massa skitsnack och mer skratt ju längre kvällen led. Jag trivs så underbart bra i deras sällskap och bara bättre för varje gång vi ses så här. Det gör mig så glad! Kram på er!!

fredag 11 september 2009

Vad gör man en fredag utan dans?

Jo, umgås med dansfolk så klart! Bortbjudna på middag ikväll och det ses fram emot! Ska bli hur trevligt som helst. Igår tog återigen arbetsuppgifterna ganska slut så det är skönt att ha något roligt att vänta på.

På söndag vankas det dock dans igen. Ska bli kul att återse Estraden som verkligen är ett kanonställe. Önskar vi hade liknande lokal att dansa i i Stockholm! Underbara Blender på scenen. Återstår att se om det finns några lika underbara killar att svepas runt av. Kanske nån stannar till på väg ner från Övik?

Öviksmaran är ju den här helgen och den slöt vi bort ganska tidigt även fast vi hade jätteroligt i våras. Men ibland får man prioritera lugnet hemma. Jag är faktiskt inte alls sugen just nu så det var ju lika bra det. Vi tänkte ta en kryssning istället, men ja, nä, just det. Nån i gänget som har nåt förslag på datum? Vilka helger är det nu som är barnlediga? Vilka band är vi sugna på? Nån som är sugen över huvudtaget?

Körrep som blev kafferep

Igår skulle vi körtjejer ha rep utan körledare. Vi blev bara fyra. Vi högg då istället in på kvällens hembakade fikabröd och min stämkollega som nu hunnit föda kom dit och gjorde oss sällskap med sin två dagar gamla son. Ojojoj, så sööööt. Jag är inte så bebistokig som många andra men det var som en liten Tove med mörkt hår och redan perfekt runt ansikte. Lite onödigt med en tiomilsresa för lite fika men en liten extra umgåsbonus blev det ju.

Det är bara två månader kvar nu till konserten och sedan är det över för min del. Ynkliga åtta övningar kvar och sedan konsert. Känn redan som att det kommer kännas tomt sen. Det har varit väldigt roligt hittills och det är ett kul gäng som skrattar mycket och jäklas lite lagom med varann. Precis så där så jag trivs som bäst. :)

torsdag 10 september 2009

En lättnadens suck

Chefen stack in huvudet här nyss och meddelade att hon var "principiellt positiv och att det ska nog ordna sig" och att vi ska prata mer på måndag. Jag sa att det lät bra och att jag varit väldigt orolig. "Det ska du inte vara" sa hon och återgick till sin lunch. Puuuuuuuuuuust! *Och andas in ny fräsch positiv luft utan ångestpartiklar i.*

Jag har ju från början mest varit orolig över bemanningsföretaget och tyckt att kunden borde kunna gå med på det men har ändå varit så orolig nu, särskilt efter mötet. Hade varit skönt att gråta en lättnadens skvätt nu på momangen men lite bloggskrivande fick lätta på trycket istället.

Tove ett och ett halvt år!

Länge sen jag skrev nåt om Tove nu, jag veeeet! Jag har haft så mycket annat att tänka på så det har inte blivit av. Sen träffar jag henne inte så jättemycket heller, bara en kort stund på kvällen och så på helgen. Men vad kan vara lämpligare än att sammanfatta lite på ett-och-ett-halvt-års-dagen?
Mor och dotter ute i regnet


Jag går upp före sju och försöker vara så tyst så tyst så hon inte ska vakna eller höra mig ifall hon är vaken. Oftast är hon vaken och ropar "bappa, bappaaaaa" när hon hör att någon är uppe. Ibland är det "bappaaa-haaa-haaa" lite gråtigt men det får jag ignorera även fast jag är sååå sugen på att gå in, lyfta upp och bara krama och krama. Daniel vill förstås sova så länge det går så det är inte poppis om jag kommer in med henne till honom och säger "titta vad jag hitta!". Hon kan ju faktiskt somna om en stund sen jag gått.

Morgonsaga med farfar


Jag åker till jobbet och hemma har de sina rutiner. Det är välling vid uppstigning och sen frukost. Sen blir det antingen öppna förskolan, lekparken eller 4H-gården där det finns hästar att titta på. Tove kan göra läppljudet som hästen gör så om man till exempel säger att "du äter ju som en häst!" så får man läppljudet som svar. Så sött. :)

Sen äter de lunch. Tove äter fortfarande bra men inte lika superbra som förut. Hon sorterar lite mer i maten och allt går inte ner lika enkelt. Klassisker som blodpudding, pyttipanna, pannkakor och köttfärssås är förstås favoriterna. Hon är väldigt duktig på att äta själv med sked och gaffel.

Sen är det sovstund. Tove sover en till två timmar mitt på dagen nu. Fruktmellanmålet, där ratar hon banan nu. Hon har nog ätit för många bananer redan i sitt korta liv och man får hitta på något annat. Fruktyoughurt var tydligen en hit, fast det känns ju inte helt rätt med allt socker.

Jag brukar komma hem före fem och då försöker jag underhålla henne till middagen och sen äter vi tillsammans. Noga att det inte blir för sent med maten för hon har definitivt mitt mathumör. Hon ligger på golvet och skriker eller rycker i ugnsluckan så man tror den ska ramla loss. Om hon blivit för hungrig vägrar hon också äta när det väl blir dags. (Ok, jag brukar låta bli ugnsluckan, men annars är det ganska likt...)

Tove får nu välling klockan sju och läggningen är halv åtta. Det går jättebra att lägga henne nu igen enligt tidigare metod. Lägga ner och direkt gå ut. Hon somnar oftast direkt och sover nästan tolv timmar.

Morfar är trygg att somna hos


Mest populära lekarna är förutom att bli jagad av (en halvgalen) pappa, att läsa böcker, helst Max, Molly eller Vem-böckerna, lägga pussel och gå runt med dockvagnen. Ett par plastbackar fungerar just nu som "båt" och det verkar också roligt. Hon har fått lite mer temperament som jag i första hand får ta del av, kanske för att vi ses så lite. Hon försöker bita mig, lite som en lek, fast det gör ju ont ändå, och när man säger till så bara måste hon bitas så då får jag slänga åt henne en kudde eller nåt att bita i.

Toves framsteg märks annars mest på talet och förståelsen just nu. Hon begriper det mesta, härmar ord och visar precis vad hon vill. I Mollys ordbok där man för några veckor sedan kunde fråga typ "var är fisken?" och så pekade hon på fisken, kan man nu istället själv peka på fisken och hon säger "fiss", likadant med jättemånga saker och hon säger vad det är. Inte alltid exakt men man förstår ändå. Hon vet hur djuren låter och vad kroppsdelarna och kläderna heter, hon gillar när man sjunger och har börjat sjunga lite själv. "Kokaka, kokaka" är förstås små grodorna, och "ajajaja-buuu" är förstås Trollmor. :)

Rutchkanan som pappa Daniel fixar är väldigt populär!


På måndag är det dags att börja förskolan. Så stor har hon blivit nu. Inskolning tre dagar med pappa. Spännande. Jag tror hon kommer tycka det är jätteroligt. Hon är ju så trygg i sig själv och för oss är det tryggt att hon visar så tydligt vad hon menar. Hon tycker det är jätteroligt med andra barn och det kommer vara en otrolig stimulans för henne att vistas i den miljön lite. Kanske kommer hon börja prata ännu mer med rekordfart och kanske kommer hon bli medveten om blöjan. Hon har hittills aldrig reflekterat över den och vad hon gör i den. Hon sitter gärna på pottan när hon får syn på den, men fattar nog inte varför man ska sitta där egentligen. Men om hon ser andra barn gå på toaletten så kanske hon blir nyfiken. Man kan hoppas lite. :)

Ont i magen

Vaknade med ont i magen. Fan, att det ska behöva vara såhär. Jag var så spänd hela dagen igår. Jag vet ju inte riktigt vad som händer nu. Om beslut kommer tas bakom min rygg eller om någon kommer prata med mig. De borde ju vilja diskutera saken med mig personligen kan jag tycka. Så jag är hela tiden liksom beredd på en fight. Inte nyttigt alls. Måtte det vara över snart!

onsdag 9 september 2009

Jag vill kryssa ju...!!

För att slippa tänka på det som jag oroar mig för just nu så försöker jag tänka på roligare saker. Höstens kryssning till exempel. Men vänta nu....vi har ju ingen bokad!! Nej just det, det är problemet. De två självklaraste datumen att kryssa är vi upptagna. Och sen finns lite halvdana alternativ. Inte heller helgen före jul (för att upprepa förra årets succé) känns intressant. Men kanske en nyårskryssning med Titanix? (Lååångt dit)

Ja, inte vet jag. Men roligt vore det med en liten kryss snart!