Finaste Måns

Foto: faster Nina

Familjehelg!

Helgen svischade förbi i umgänge med systar/fastrar/svägerskor och små kusiner. Vi promenixade, spelade spel, pratade strunt och bara umgicks sådär allmänt med tiden går ändå. Barnen kräver sitt och nu fanns det ju ett extra barn i huset - kusin Maja. :-) Äntligen fick vi träffa henne igen! Det kändes som att barnen hade mycket nöje av varandra på sina olika sätt och det är roligt att se dem utvecklas var och en i sin ordning.

Emma med alla barnen i huset :-)

Igår kväll skjutsade jag Nina till flyget och i dag har Daniel och barnen skjutsat Emma och Maja till ett annat flyg. Det känns så roligt att ses och så tråkigt att skiljas åt när vi inte har en aning om när vi kommer ses igen! Jag vill ses mer NU! Dags att planera våren alltså!

Jättekul att ni kom hit en stund! KRAMKRAMKRAM

Sötaste kusinerna!

Noll koll

Klubben där jag är fiktiv medlem har nu utannonserat datumet för årets vårfest. Efter en snabb koll i almanackan kan jag konstatera att de prickat in samma lördag då självaste Blender spelar på det lokala danshaket. Varför är jag inte förvånad?!?

Sugrörsträning

Men hoppsan, det verkar som att jag liksom glömt bort bloggen i några dagar. Det har kanske varit lite intensivt men det är ju ingen ursäkt!

I torsdags var det körövning och vi fick sjunga genom sugrör för att bygga upp ett tryck i kroppen. När man sen tog bort sugröret fanns all klang uppe i huvudet och det var oerhört lätt att sjunga och kören lät fantastisk. Men efter pyttekort tid var trycket borta och vi lät som vanligt igen. ;-) Nu ska vi få öva med sugrören till och från för att lära musklerna jobba på rätt sätt och till slut kanske det sitter i muskelminnet. Det var jobbigt för magmusklerna men roligt såg det ut i vilket fall!
I går hade jag sällskap på jobbet en stund av en liten assistent som heter Tove. Hon fick vara hos mig medan Daniel hämtade Emma, Maja och Nina vid flyplatsen. Annars fick de inte plats allihop. Tove var ganska lugn och duktig och ritade, fikade och tittade på film. Jag tror hon tyckte det var roligt att vara på mammas jobb. Sen kom Daniel och hämtade hem henne till besöket.
När jag kom hem var alltså huset fullt och en umgängesrik helg stod för dörren. Och där är vi nu. Alltså ska jag fortsätta umgås istället för att sitta här! So long.

Kontorslyftning :-)

Idag har jag fått färdigt mitt kontor efter ommålningen. I alla fall så färdigt som idéerna räckte till just nu. Nio fina foton som pappa tagit pryder nu min vägg plus några bilder som Tove ritat förstås. Hon är noga med att jag ska sätta dem på jobbet. Lite gröngräs som fanns på vinden hemma har också fått flytta in. Riktigt fint tycker jag att jag har det nu. Fattas bara en ny gardin så det slutar eka. :-)

Så här såg det ut åt ena hållet...

...och åt andra hållet.

Och så här såg det ut en måndagsmorgon
när jag öppnade dörren...

Hörnet med Tovegalleriet som kan förlängas med tiden

Lägg märke till ögonen på nyporna :-)

Datorn fick vara kvar för "den fulländade kontorslooken" ;-)
Tre vintriga bilder på grå väggen...

...och sex sommarbilder på gröna väggen!

Måns 10 månader

Ja, det var ju inte så länge sen jag skrev en uppdatering om Måns men jag har ju kommit på att jag glömt lägga ut någon bild på den nyklippta lilla gossen. Härom veckan klippte vi äntligen Måns lugg så han ser lite mindre ostyrig ut och en ännu lite sötare pojke kom fram.
Måns har nu börjat stå upp alltmer. På morgonen när han vaknar, kvart i sex, får han först mat av mig sen ställer han sig direkt upp mot vår sänghylla och kolla leksaksutbudet. Det gäller att det finns mjuka leksaker på hyllan annars får man snart en morgonmysig väckarklocka i huvudet istället. Måns sitter och leker i sängen en stund tills Tove kommer och då blir han så glad.

Sen går jag upp. Det är inte lika roligt tycker Måns som säger "Maa-maaaaaa" med gråt i halsen. Tills jag försvunnit ur sikte. Då är det bra igen. Efter att jag gjort mig i ordning gör jag i ordning välling åt båda barnen och går upp med. Då är det vällingstund i sängen och det ser så mysigt ut med två små med varsin flaska.
På vardagarna är ju Måns nu hemma med pappa Daniel. Sovandet blir lite olika beroende på vad som görs. Men planen är att han ska sova efter lunch precis som Tove, så han bara sover en gång om dagen. Då kan vi natta honom ungefär samtidigt med Tove. Att natta Måns nu går otroligt lätt. Det är pyjamas, tandborste, bus i spegeln, vinka hejdå till spegelbilden och sedan lägger vi honom på mage i sängen som står i klädkammaren och sjunger och vaggar lite. Han har oftast somnat på några minuter och vaknar först på morgonen igen. Ah!!!

Måns kan leka själv långa stunder men när han är trött vill han gärna ha full uppmärksamhet eller bli buren. Han är väldigt intresserad av korten på Tove som har på väggen och vill gärna bli buren dit. Helst skulle han nog vilja smaka på dem. Han vinkar mycket nu och det första ordet vi tycker att han faktiskt säger medvetet är just "Maa-maaaa" eller "A-ma-ma-ma" för det säger han bara när han blir ledsen för att jag går eller när han kommer till mig och vill upp.

Plötsligt händer det

Helgen blev oväntat social. Jag skippade båda danstillfällena och hoppades att pigghet och bättre hälsa skulle bli resultatet av det. Jag var rejält sliten på fredagskvällen så det var ett klokt val. Jag fick sovmorgon på lördagen och framåt lunch lämnade jag Daniel i barnkaoset för att själv äta lunch med Elin i Stinsen. (Ett köpcenter nära oss.)

Det var så himla kul och efterlängtat att ses på tu man hand och prata så där som bara vi kan. Vi var i stort behov av uppdateringar eftersom det hänt mycket sen sist. Båda har vi börjat på nytt jobb under månaden till exempel. Det blev mycket prat och lite shopping innan det var dags att återvända hemåt.

Men innan dess hade Elin bjudit in sig och Mattias på middag hos oss, för alla skulle vi annars bara ägna kvällen åt ätande på varsitt håll. Det är ju märkligt det där, för annars när man ska boka in en middag så hittar man kanske ett datum som funkar för alla en lördag om tre månader. Men plötsligt så sitter vi bara där och äter och umgås en hel kväll helt oplanerat. Icke desto mindre trevligt!

På söndagen var det Daniels sovmorgone och sen blev det ännu mer socialt då grannarna kom över och det blev fullt rejs med alla barn som underhöll sig på olika sätt. Vi vuxna fikade och försökte umgås mellan tillrättavisningar och annat. På söndagkvällen lade sig lugnet igen och helgen avrundades. En ovanligt trevlig helg! :-)

Om Klara är 116 cm och Kalle är 116 cm, hur mycket längre är då Kalle?

Läs bloggen om idiotin här!

Det är skillnad på olika

Under vintern följde jag ÖF-föräldrarnas kamp för att få dagisplats till januari. Det var inte det lättaste även fast man är "garanterad" en plats i kommunen. Man vill ju gärna att dagiset ska vara nära och man vill inte behöva byta senare. Det ringdes samtal hit och dit och de slet sitt hår.

Vi som har fött barnen "rätt" tid på året så de är i sådär lagom dagisålder till hösten har det betydligt lättare. Idag fick jag besked om att Måns är erbjuden en plats på Toves dagis i augusti.

Orättvist kan jag tycka. Men inte desto mindre skönt för oss att det redan är klart! :-)

Lek med barnen och träna samtidigt, del 1

Vintrig flygtur

Torsdag och fredag har jag och da boss haft möte med två chefer från andra företag som vi samarbetar med. Det har alltså varit helt annan agenda än vanligt. Igår var det ganska informativt för egen del även om jag inte direkt hade så mycket att komma med själv. Dagen avslutades med middag på stan å sådär men jag var istället i Norrtälje och repade kör som sig bör.

I morse blev det tåget in till stan där mötet skulle fortsätta. Jag anslöt lagom till de avslutat frukosten på hotellet och sedan visade det sig att vi inte hade så mycket mer att diskutera utan det blev istället småprat på en promenad runt stan i väntan på mötets avslutande lunch.

Vid elva begav vi oss ut mot Huddinge till vårt fortsatta färdmedel - helikoptern! Skutt i, på med flytväst, bälte, och så iväg. Vi flög över södra skärgården. Det var tyvärr ingen solig dag men det var ändå spännande att se skärgården i vinterskrud. Det var många fina ismönster och även om öarna var snöiga kunde man föreställa sig hur en och annan sjötomt ter sig på sommaren. Dyyyyrt...tänkte jag!

Vi flög till Fågelbrohus där vi landade på golfbanan och intog sedan en smaskig tvårätters lunch. Gott! Efter kaffet var det bara att hoppa in i helikoptern igen och susa hemåt. Jag spanade efter älgar på vägen men lyckades inte se nån. Däremot såg vi enstaka skridskoåkare verkade vara ute på hal is...om man säger... Riktigt kul var det att flyga i alla fall! :-)

Vinterskärgård

Isflak och mönster

Fordonet

En passagerare

Utmaningar

Idag fick jag erfara en av svårigheterna med att driva företag. Dagen slutade i ett försök att reda upp en del knutar. Jag var bara åhörare men fick en del tankearbete med mig hem. Det här är situationer jag aldrig förut har varit inblandad i, i alla fall inte "på andra sidan", och jag inser hur svårt det måste vara att leda och göra rätt så att företaget mår bra och fungerar optimalt. Nu ska det bli spännande att se om jag kan vara till någon nytta i dessa frågor.

Nystart

Igår var det start för en ny arbetsvecka. Det känns roligt att gå till jobbet och det är inte fy skam. Jag kommer in i det mer och mer för varje dag som går och har fullt förtroende från min chef att utveckla, bolla, tycka och känna. Det är nästan overkligt att jag hamnat i den här positionen. Inspirerande!

I och med att jag börjat så har hela kontoret nystartat. Både arbets- och energimässigt och i den fysiska omgivningen. I helgen målade de om våra kontorsrum så det var spännande att öppna dörren i går morse. En mörkt grön vägg har jag nu och de andra är ljusgrå. Väldigt fint blev det. Alla trista hyllor hade skruvats ner och jag kommer inte att sätta upp dem igen. Nu ska jag sätta upp pappas fina naturbilder på väggen istället som ska förgylla mina dagar.

Måns sover bra nu, det är alldeles alldeles underbart. Nu har han sovit ganska många nätter i rad utan att vi har behövt gå upp. Någon natt har vi hört att han vaknat, men han har somnat om själv. Det är en obeskrivlig lättnad. Tänk hur vi höll på för bara ett par veckor sedan!

Jag börjar så smått se fram emot helgen efter helgen som kommer. Då ska vi få finbesök från norr. Det ska bli så himla roligt och trevligt på alla sätt! Vi gick ju miste om en hel del umgänge när vi var uppe pga magsjukan, men nu får vi passa på att ta igen lite!

Bättre att bestämma själv

"Skaffa dig ett mål. Om du inte har en plan för dina pengar så kommer någon annan att ha det. Ofta går då planen ut på att du ska bli av med dem."

Charlie Söderberg

Glöm inte minnesanteckningarna...

Dagen har ägnats åt ett besök hos morfar. Vi umgicks, lagade snöslunga, Daniel åkte skidor, vi bastade, underhöll barnen, fikade och åt. Det är bra med såna här uppbrottsdagar då man bara kommer hemifrån en stund och inte kan annat än ta det lugnt!

Ute hos morfar finns två pekböcker, såna med en bild på varje sida, till exempel en boll eller en katt. Måns satt och ömsom tittade i och ömsom gnagde på dem. På baksidan kan kunde man läsa att böckerna med färgglada bilder "stimulerar barnets fantasi och ger utrymme för diskussion."

Hahahahaha!

Den som skrivit det har nog aldrig haft egna barn. Jag försökte diskutera bokens innehåll med Måns men fick bara "DA!" till svar medan han helt nonchalant fortsatte tugga på ett hörn på boken...

Pustar ut efter veckan

Nu är det helg. Veckan tog slut och jag med den. Eftermiddagen blev otroligt trött och det känns verkligen att tänkandet har tagit på. Men det känns bra att jag redan är inne i det så pass som jag faktiskt är. Hon som tidigare gjort delar av mina arbetsuppgifter uttryckte idag förvåning över hur snabbt jag faktiskt tagit över och hon har äntligen kunnat ägna sig åt det hon egentligen ska göra.

Sen springer jag såklart hit och dit och frågar om allt. Men så måste det ju vara. Ju mer man börjar jobba på riktigt ju mer måste man fråga. Sen ett par dagar tillbaka svarar jag också i telefonen och då kommer ju frågorna på löpande band från både befintliga och potentiella kunder och jag får ta reda på svaren vartefter. Men det är det som kallas utveckling och det är roligt!

Idag har jag ätit min andra semla på tre dagar. Om det fortsätter så här så kommer jag lätt kunna förväxlas med en dylik bulle lagom till den riktiga semmeldagen. Men det är på jobbet det smaskas så det är inte mitt fel tänker jag...

Nu rullar det på

Nu närmar sig den första liksom riktiga arbetsveckan sitt slut. Jobbet flyter på oväntat bra. Jag har redan mer eller mindre tagit över ansvaret för mitt område och jag får mycket uppmuntran för att utveckla och förbättra.

Jag har även sparkat igång ett större "röjar"-projekt som ska genomföras under våren och sommaren. Ni kan ju tänka er att det är som en dröm för mig. :-) Jag älskar ju att röja, slänga, sortera och sånt. Och det bästa är ju att jag behöver ju inte göra grovjobbet själv, bara se till att det blir gjort! :-D

Min tjänst börjar utkristallisera sig mer och mer. Jag funderar på en lämplig titel för den jag har nu på pappret känns inte riktigt sann och ganska allmän. Jag kommer ha betydligt mer ansvar än så. Hittills känns det faktiskt som att jag nog inte kunde hamna bättre, varken geografiskt eller yrkesmässigt. :-)

Det här är ju den första riktiga veckan och det betyder att allt annat sätter igång förutom jobbet. Tove går vanlig vecka på dagis, i måndags var det showdanspremiär för året och ikväll är det kör igen med efterlängtat konserteftersnack. Det känns riktigt bra att vardagen nu kommit igång på allvar.

Måns 9,5 månad

Vår lilla Måns har nu hunnit passera sin niomåndersdag och är på god väg mot sin tionde. Med allt som hände före jul orkades det inte med att skriva någon allmän sammanfattning, allt fokus låg ju på sömn, men nu kommer den istället.

Det har hänt mycket i Måns utveckling sedan sist. Nu märker man att han förstår saker man säger. Om vi är i köket och Daniel kommer hem kan jag säga att "Nu kom pappa hem!" Måns kryper då runt hörnet och tittar och har sedan några gånger borrat ner huvudet och krupit i full fart fram till Daniel för att bli upplyft. Då smälte pappahjärtat! :-)

Måns ser många spännande saker nu och säger "DA!" eller "DÄ!" och håller upp handen mot det som han ser. Han ställer sig upp på knä för att lägga upp saker på t ex soffan och sedan plocka ner dem igen. Han tycker också det är roligt om man klappar hans händer och sjunger, men han kan inte klappa själv än.

Uppkklädd för nyårsfest

Han gillar att krypa runt med någon sak i handen så det smäller vartannat krypsteg. Det är roligt att gräva i duplohinken och skramla med duplolego överlag. Om han är i soffan vill han gärna hänga för långt över kanten. Han har testat några dyk men blivit fångad precis innan näsan slagit i golvet.

Måns gillar mat. När han vaknar på morgonen ammar jag, sen äter han två deciliter välling till frukost lite senare. Lunch vid elva. Om han tycker om maten kan han äta väldigt mycket, annars är han nöjd efter några skedar. Till mellanmål har han nu fått yoghurt med fruktpuré och/eller banan. Till middag smaskar han glatt i sig två portioner gröt. Jag ammar vid halv sju när Tove får välling och sen får han välling när klockan närmar sig åtta och läggdags. Amningen är mest för gos nu känns det som. Det finns nog inte så mycket mat egentligen.

Senaste dagarna har vi sett Måns vinka medvetet och han vill även pussas mycket nu. Sådär med helöppen mun som de gör i den här åldern så om man inte hinner undan blir man rejält blöt. Det märks att han har sovit bättre senaste nätterna. Han verkar piggare och gladare med rosiga kinder och han är nyfiken på allt. Polarn är väldigt spännande och så är det jätteroligt när man får leka med storasyster! Måns kan skratta med gott när Tove skrattar och även bli lite ledsen om hon är ledsen. Han är också väldigt kittlig.

Och idag hände faktiskt det här:

Det är första gången han tar sig upp på fötter :-)

Nu så!

För sakens skull måste jag rapportera om två senaste nätterna. Igår natt: Måns vaknade lite vid ett och lite vid två men somnade om själv utan att vi behövde gå upp. Inatt: Måns somnade kvart över åtta och sov till tio över sex utan ett pip! I alla fall inget som vi hörde för vi sov.

Och så blevo vi alla utsövda! :-)

Äntligen en hel natt!

Jag får skriva ännu ett inlägg om sovandet eftersom vi levt med det så intensivt senaste veckorna. Buffandet och klappandet vi försökte med ett tag gick tillslut överstyr. Måns fortsatte bara gnälla i oändlighet och vi blev mer och mer frustrerade. Det blev verkligen inte bra. Två halvgalna föräldrar och en fortfarande vaken Måns blev resultatet.

Senaste dagarna har vi börjat med en ny strategi. Eftersom han börjat somna lugnare igen så nattar vi honom i sängen i vårt rum. Det har gått jättebra senaste kvällarna, nattningen har varit lugn och bara tagit några minuter. Vi har läst att när det gäller att somna om själv på natten kan det underlätta mycket med totalt mörker. Eftersom vi inte kan få helt mörkt i vårt sovrum, även om vi hängt för fönstret, bär vi nu in Måns säng i klädkammaren när han somnat. Där finns inga fönster och om man bara har en springa i dörren är det så gott som svart. Vi hör honom inte heller lika mycket vilket gör oss lugnare och vi kan tjäna lite sömn.

Sen var nya strategin, som egentligen är ursprungsidén, att han ska somna om själv och vi tittar till då och då för att visa att vi finns där. Vi gör alltså en väldigt kort omnattning; lägger honom rätt, sjunger och vaggar eller vad som nu funkar. Sen går vi ut igen och så får han försöka somna om. Vi går in ca var femte minut om han är väldigt ledsen och ju längre emellan ju lugnare han är.

Första natten tog det en och en halv timme. Det är väldigt lång tid. Klockan var runt halv två. Första timmen gick bra. Vi låg och pratade och myste och turades om att gå upp. Öronproppar i för att hålla psyket stabilt. Sista halvtimmen var seg men till slut somnade han av egen kraft och sov till morgonen. En liten seger. Skönt!

Andra natten tog det en trekvart. Halva tiden. Här börjar man ana ljuset i tunneln. Vi var bara upp en fyra gånger den gången. I går natt hade man goda förhoppningar men då höll vi på i två timmar! Och ändå somnade han inte. Han var så nära flera gånger och blev tyst men så fort man trodde att nu, nu sover han, då gnällde han till igen. Efter två timmar pallade vi inte längre och jag ammade och Måns somnade och sov till morgonen.

I natt var jag på dans och Måns hade vaknat vid tio och varit vaken fem minuter och även gnällt vid elva men somnat om. Jag kom hem vid ett och la mig. Måns brukar ju vakna runt halv två. Tio över sex vaknade vi av att Tove kom. Måns sov ännu en liten stund. Äntligen!! Nu hoppas vi verkligen att det var genombrottet.

De här dagarna har Måns somnat cirka kvart över åtta och efter olika avbrott sovit fram till sex någonting. Då har jag ammat och han kan ibland somna om bredvid mig någon timme. Även dagläggningen har gått jättebra några dagar när vi sövt honom i sängen. Jag har bara lagt honom rätt, sjungit lite och gungat sängen tills han somnat. Det har bara tagit några minuter. Helt säkert tycker han inte sängen är läskig längre!

Zlips på Yesterday

Något trött efter senaste nattens vak bestämde jag mig ändå för att dansa lite igen. Kvällen var egentligen Daniels men han bytte bort den mot skidträning på förmiddagen så att jag också "skulle får röra på mig lite!" Det blev till att piffa och dra mig iväg mot hemmabanan.

Det var nästan så jag lyckats locka dit en "long time no see"-toppfavorit till kvällen. Men en elak magbakterie satte stopp för detta. Typiskt! Jag trodde ju han träffat en tjej och att det var därför han varit som bortblåst senaste dryga året. Men det visade sig att han bara gått ner sig i ett annat dansträsk - lindyträsket. Nåja, det må vara hänt. Så länge man stannar på dansbanan så att säga.

Det var mycket folk på Yesterday denna kväll men inte farligt stökigt ändå. Bara trångt. Jag kom in precis för sent för att hinna få på skorna och bjuda upp till första dansen. Men dans två kom M och bjöd upp och sen stannade jag på banan resten av min kväll. Jag dansade mycket i första halvlek med fantastiskt duktiga och lekfulla M och däremellan hann jag beta av de andra guldkornen som var på plats. Jag lyckades plocka alla de jag helst ville dansa med i tur och ordning och blev dessutom uppbjuden så det var ju helt perfekt.

Jag och bästaste Magnus

Snabbt blev det paus och jag hann uppdatera läget med min lunchdejt som det var längesen jag träffade nu. Vi måste planera in nåt! Trevligt var det i alla fall att hinna språkas lite och sen var det dags igen. Jag hade ingen bokning på första men ett tips från lunchdejten uppenbarade sig och sen var man igång igen. Zlips spelade med bättre blandning på repertoaren än på länge (eller var det bara för att jag dansade med så bra killar?) så det gav faktiskt mersmak denna gång.

Några danser in på andra blev jag lottlös och passade på att fylla vattenflaskan. Då kände jag att - jag var ju nöjd! Inget toppnamn var odansat och jag hade haft sånt grymt flyt. Jag minns inte när jag hade en kväll med så hög lägstanivå senast. Jag misstänkte också att min nattsömn inte skulle bli vad den borde och då är varje minut mycket värd. Jag åkte hem före halv ett.

Hemma i huset sov alla gott och efter att ha smaskat i mig äppelpaj med vanlijsås som bror bakat på kvällen som nattmat lade även jag huvudet på kudden med förhoppning om lite sömn. Klockan tio över sex vaknade vi av att Tove kom in. Men - Måns då? Jag frågade Daniel om han varit upp nåt på natten men det hade han inte, inte sen tio.

Måns hade alltså sovit hela natten! Äntligen!!! Daniel tog så småningom med sig barnen ner vartefter de vaknade och jag fick sova ut. Det var helt klart värt att åka och dansa trots allt! :-D

Foton: Sofia Macar

Nyårsgalan Stjärnklart!

Mitt i allt göra hann jag aldrig skriva om Nyårsdagsgalan! Men förr eller senare kräver text att få bli skriven och nu blir den alltså det. På nyårsdagen var det alltså ingen rast och ro utan snarare upp och prestera! Klockan tolv skulle jag vara på plats i Norrtälje för genrep och det var jag såklart. Det började med ett "torrep".

Det går till så att vår konferencier och tillika dirigent säger: "Först säger jag nånting sen kommer kören upp (här går vi alltså upp på scenen och ställer upp oss för sång) sen går ni ner igen (vi går ner) och orkestern spelar ett eget stycke. Sen kommer solist A in (A går in) och kören kommer upp (vi går upp) sen säger jag någonting medan kören går ner (vi går ner)...."

Ja, sådär höll vi på tills programmet var klart. Sen var det dags för uppsjungning och riktigt genrep med släckt salong, ljus och ljus. Riktigt kul var det och laddad blev man. Nu fick vi ju höra hela programmet som helhet och solisterna imponerade och berörde. Härligt.

Klockan tre var vi klara och då var det ner i logen som gällde för intag av mat och omdressning från jeans till gala. Plötsligt mötte man smokingklädda män i korridoren. Trevligt! Galan visade sig vara i det närmaste utsåld. Ca femhundra personer satt snart i salongen och tisslade medan orkestern stämde. Kören traskade också in och så var det dags. Salongen släcktes ner.

Konserten gick så himla bra! Om jag tyckte det var länge att stå på repet så gick konserten så otroligt fort. Akt 1, paus, akt 2 - och så var det klart. Stjärnklart. Ja, galan hette ju så. Den enda lilla missen var väl att vi plötsligt saknade körledare på ett nummer som vi gjorde ihop en solist. Vår dirigent hade gått åt fel håll på scenen efter presentationen så hon fick helt enkelt sitta där på andra sidan och hoppas på att vi skulle komma in på rätt ställe. Sånt där märker ju inte publiken men det är ju skojigt efteråt.

Efter konserten var slut gav jag mig ut i publiken för att hälsa på mina närmaste sörjande. Ute bland folket hann jag få en och annan klapp på axeln av okända som uttryckte sitt gillande med ord som "Fantastiskt!" och "Jättefint!" Sånt är ju extra kul. Vi hade inget körmingel efteråt utan var och en åkte hem till sitt. Det blir lite tomt men dagen var ändå lång.

Norrtelje tidning hade den goda smaken att skriva en fin recension av galan och nedan finns också ett par bilder av kören att beskåda. :-)

Foto: Björn Ahlsén

Tre dagar klara

Min första arbetsvecka har en trivsam helgdag inlagd mitt i. Känns väldigt lagom att jobba tre dagar och sen pusta ut lite. De första dagarna har varit riktigt bra. Igår började jag dagen med att skaffa mig koll på arbetsordningen över mitt blivande ansvarsområde. Sen jobbade jag på som bara den med det som skulle göras på olika projekt. Med stöd givetvis. Riktigt mycket blev gjort och det kändes som att jag kom in i det lite mer.

Idag har jag fokuserat på att röja i mitt rum. Snyggat till ytorna och begripit vilka pärmar som faktiskt är "mina" och sen etikettat som bara den. Så nu står de där i fina rader med matchande ryggar och allt känns hemtrevligt. Ja, man är ju inte administratör för intet. ;-) Dessa två dagar har också innehållit mina första möten som högerhand. Intressant och lärorikt.

Nu ska det bli skönt med en dag ledigt men redan nu vet jag vad jag ska ta itu med på fredag morgon. Sen är det ju snart helg igen. :-)

Första arbetsdagen

Nu har arbetsdagen tagit slut. Det var en lång dag som ändå gick ganska fort. Nu är jag trööööött! Nattsömnen var inte den ultimata om man säger så. Lite jobbsnurr i huvudet plus Månsvak på det. Men upp och iväg kom jag. Det känns som jag redan efter en dag vant mig vid att ha nära till jobbet. Jag måste påminna mig själv om hur jäkla bra jag har det emellanåt.

Jag har har fått inta mitt nya rum som är halvtömt sen dess förra inneboende då det är lite halvkaos med alla grejor som inte får plats. Men tids nog ska jag nog lyckas få till nån slags mysighet därinne. Några tips om hur man piffar kontoret med enkla medel??

Ägnade mig bitvis åt att gosa med min nya telefon under förmiddagen mellan instruktionerna och hann också administrera en större pappershög. Det blev lunch på kontoret tillsammans med de kollegor som var på plats och eftermiddagen ägnades mycket åt att prata om min roll på företaget. Det verkar väldigt inspirerande och en riktig utmaning och det hänger mycket på mig vad det blir. Jag får allt utrymme jag vill bara jag tar det känns det som.

När jag kom hem så fick jag fina blommor och god choklad av mina älsklingar för att fira min första dag. :-) Dessutom stod middagen i ugnen. Det kan jag lätt vänja mig vid!

Ikväll ska jag lägga mig tidigt!

Dan före dan

I morgon är det dags - jobbet kallar! Jag har sett fram emot den dagen länge - Tills för tre veckor sen när Måns icke-sovande började bli sådär galet jobbigt. Allra jobbigast är det nog i mitt huvud. Sen dess har jag bävat och känt att - jaaag oooorkaaar iiinteeeee!

Men nu är det bara att se framåt. Det finns ingen återvändo och inget val och det tror jag är bra. Vardag är nog precis vad som behövs, det kommer hjälpa till att styra upp allt. Och att jag får byta miljö är nog väldigt bra och lugnande för mig.

Ikväll försöker jag fatta att imorgon ska jag
- kanske vakna av väckarklockan
- inta mitt nya arbetsrum
- börja begripa vad jag ska jobba med
- äta lunch (ute?) i lugn och ro med kollegor
- säga hej till min nya telefon (IP4) och hejdå till mitt gamla vrak
- komma hem lagom till middagen

Men det är ju inte så att jag måste upp i ottan precis. I morgon ska jag börja klockan åtta så jag måste gå hemifrån typ...fem i... ;-)

Jag lovar att återkomma med en rapport om hur det gick!

Kvällen avrundas för övrigt med gräddtårta spontant bakad(!) av bror samt ett nytt avsnitt av Morden i Midsomer.

Nyårsfesten

Nyårsaftonen tillbringades i några mycket goda vänner lag hemma hos E&M. Vi bjöds på trerätters som uppskattades av varenda liten smaklök, lite sällskapsspel och massa umgänge. De "stora" barnen T&S trivdes snabbt i varandras sällskap trots att de setts så lite och efter en del vildare lekar satt de sen och myste i sovrummet framför Pippi.
Måns försökte hänga på och leka lite med de stora tjejerna men fick så småningom kapitulera och umgås med oss vuxna. J som är minst tog det ganska lugnt på det hela taget och var också först med att somna in. Sen knoppade de in en efter en och Tove somnade till slut på mattan på golvet under Elins täcke. Så kan det bli.

Vi hade sagt att vi skulle åka hem direkt efter tolvslaget eftersom jag var lite krasslig och trött och jag hade en lång nyårsdag framför mig. Det där med "direkt" är aningens relativt men vi kom i alla fall hem vid tvåtiden efter att ha forserat en decimeter nysnö på vägen hem. Det var liksom svårt att slita sig från allt trevligt så vi måste faktiskt ses snart igen! Värdparet ska ha all beröm för hela arrangemangeriet och vi ser fram emot fler tillställningar nu när ni har plats! :-) KRAAAM

Årskrönika 2010

Ännu ett år har gått. Det är märkligt vad fort de går nuförtiden. Kanske för att varje dag är mer eller mindre fylld med saker som inte går att ignorera. Den största händelsen i år är givetvis Måns. Han anslöt till vår familj i mars och sedan dess är vi alltså fyra. Att vara fyra är många fler än tre. Det känns så i alla fall. När man åker bil är den full, om man åker och hälsar på någon är man ett helt kompani. Det blir inte heller färre saker att släpa på när man är fyra.

I och med att Måns kom till världen har mitt år präglats av mammaledighet. På våren var det jääättejobbigt. På hösten har det varit mest trevligt. Nånstans där mitt i ledigheten fick jag nytt jobb och därmed har jag kunnat slappna ev helt i den frågan under hösten. Skönt!!! Det sämsta med ledigheten har varit all frustration gentemot ett trotsigt och ett icke sovande barn och det bästa har, förutom att följa barnen, varit att inte jobba samt umgänget på öppna förskolan.

Två intressen har fyllt på energi under året, dansen och kören. Jag har dansat så mycket jag haft möljlighet till men mest hållit mej på nära håll. Ölandsveckan genomlevdes med blandade känslor i år och det är frågan hur vi ska göra i fortsättningsvis. Dansen på Öland blev inte så intressant, men vädret var ju kanon och det var ju tur det. Under året har jag dansat på tjugofem danstillställningar på nio ställen. Det senare förvånar mig faktiskt då jag tycker jag i princip bara varit på Yesterday och i Hågelby.

Jag har liksom växt in i Kören under året och vi har haft några konserter och en massa övningar och lite fest ibland. Det känns mer och mer utvecklande ju längre tiden lider och det är ju såklart jättekul. Det är skönt att träffa dessa väldigt olika men positiva människor en gång i veckan och utbyta toner liksom helt utanför livets vanliga sammanhang. Sådant har nog varit ännu viktigare nu när jag inte jobbat.

Under året har det blivit 467 inlägg i bloggen och vem sjutton orkar läsa alla dem kan man undra!? Då känns det ju tur att de liksom portioneras ut lite bit för bit. Intresset för bloggen under året har minskat mot 2009 men är större än 2008. Det måste ändå ses som positivt.

Vad har jag då lärt mig i år? Jo, jag har lärt mig att jag har temperament. Det visste jag faktiskt inte innan jag fick en tvååring. Stubinen är onödigt kort nu kan jag tycka, men kanske är det en positiv sak att i andra sammanhang kunna uttrycka ilska på annat sätt än genom gråt. Jag har också lärt mig eller blivit påmind om att jag har sån himla tur. Jag har världens bästa Daniel att hålla i handen och tillsammans har vi de två små söta. Jo, de är faktiskt jättesöta och charmiga - oftast! Jag har det helt enkelt så himla bra på alla sätt! :-)

Med sikte mot 2011 - Välkommen att följa med!