torsdag 31 december 2009

Årskrönika 2009

Ja, vad ska man säga om det här året? Så här direkt minns jag knappt vad jag gjort. Det är som att det varit ett mellanår, lite i vakuum. Jobbet har varit en enda väntan och efter ett tag väntade jag verkligen på nånting annat, nämligen Filur nummer två som vi planerat in efter bästa förmåga. :-) Tiden har mest passerat. Jag ska ändå försöka sammanfatta lite vad som hänt detta år, 573(!) inlägg har det i alla fall blivit i år här i bloggen.

Tove: Tove har börjat gå och prata. Blivit stor helt enkelt. Om det känns som ett mellanår för mig personligen så är det tvärtom för henne. Allt har hänt! Hon har gått från att vara bebis till att vara barn. Hon har även börjat på förskolan och snart ska hon bli storasyster. Spännande!

Arbete: Jag var föräldraledig till och med mars eller nåt sånt. Precis innan jag skulle börja jobba blev jag av med mitt jobb men fick en ny sorts anställning på mitt bemanningsföretag. Jag började jobba på nytt uppdrag i maj och Daniel var hemma heltid med Tove från april till oktober. Jag har ju inte haft direkt nåt att göra på jobbet så det har varit lite bortkastad tid kan jag tycka. Jag har större ambitioner än så men de får nu vänta till januari 2011.

Dansen: I början av året besökte jag Öviksmaran för första gången. Vi dansade squaredance på Påskfestivalen efter ett uppehåll på två år och passade även på att dansa på Brunnsparken för andra gången på Påskdagen. (Oh, ljuva danskväll!!) Många härliga dansupplevelser har det blivit under året och ett par nya dansställen blivit besökta. Jag har bevistat totalt 48 danskvällar på 17 dansställen detta år. Ännu en trevlig Ölandsvecka har också passerat och jag hoppas det blir fler.

Favoriter har kommit och gått även fast topplistan just nu har varit cementerad ovanligt länge. Vi har också tränat två terminer för Henke & Lotta och det har gett gott resultat om vi får säga det själva, vilket vi får! Detta år har jag också varit hjälpledare på mina första foxkurser. Läskigt men roligt.

Personligt: Jag har säkert lärt mig massa saker i år men just nu kan jag inte komma på vad. En väldigt positiv sak är i alla fall att jag har tagit upp sjungeriet igen genom kören. Att vara mamma är en livslång skola känns det som och jag klarar mig väl hyfsat. Jag känner mig tyvärr otillräcklig till och från och framför allt tålamodet måste bli bättre, särskilt nu när de blir två! Året har även inneburit relativt mycket umgänge med familj och vänner, nya som gamla, och det har varit väldigt roligt och trevligt. Jag passade även på att fylla 30 i år om det nu kan ses som nån utveckling? (Avveckling?)

Nästa år: Ja då kommer snart Filur nummer två att ta över mitt liv för ett tag. Längre än så vågar jag nästan inte se. Jag undrar hur det ska kännas att vara hemma heltid igen och nu med två! HJÄLP! Men inför år 2010 hoppas jag på mer kärlek, vänskap, dans, Öland, körsång och att senhösten bjuder på något nytt och spännande jobb att se fram emot i nästa års krönika!
Kram på er och GOTT NYTT ÅR!

onsdag 30 december 2009

Tove på uppåttjack

Medicinen Tove fick för sina luftrör kunde enligt läkaren "göra henne lite speedad". Hjärtrytmen kunde tydligen bli lite snabbare och då blev det effekten men det ska vara helt ofarligt. Tove åt medicinen glatt och ville genast ha mer. Det fick hon inte förstås.

Men sen, speedad ja, det kan man säga. Vi som satt och tittade på blev alldeles jättetrötta bara av att titta på hennes framfart. Hon lekte på själv och sprang fram och tillbaka i hundranitti. Undrar om vi verkligen kan ge henne det där i morgon då vi ska ha gäster...?

Tio veckor kvar!

Jag var hos barnmorskan nyss på ett av de planerade besöken. Det var tänkt att hela familjen skulle följa med denna gång och lyssna på bebisen men Tove sov så då gick jag iväg själv.

Alla värden var tiptop som vanligt och Filuren ligger redan fint med huvudet neråt. Armar och ben ligger på min högra sida och det är mer än tydligt. Denna Filur är riktigt vild. Mer än Tove känns det som, i alla fall fler gånger per dygn. När vi lyssnade på hjärtljuden passade Filuren på att sparka till mikrofonen också.

Jag mår ju bara bra och det enda är väl att jag är lite stånkig och stönig. Saker och ting är jobbigare än vanligt, både fysiskt och psykiskt, men framförallt fysiskt. Sammandragningar, mage som är allmänt i vägen, rödblommig i ansiktet, lite mer eh...hy..än vanligt på olika ställen och annat sånt som gör att jag känner mig klart mindre attraktiv och sånt påverkar såklart även mitt humör.

Barnmorskan sa att "Men så får du känna, du är ju faktiskt höggravid nu!" Hoppsan, tänkte jag, är jag det!? Ja, det är ju bara en sådär tio veckor kvar och när vi planerade in ett par tider till så syntes det ju i kalendern hur oerhört kort tid det är kvar!!! Hjälp, jag hinner inte med!!

Barnmorskan tyckte i alla fall att det är fantastiskt att jag är i trettionde veckan med mitt andra barn och fortfarande kan dansa utan hinder. Och jag kan i alla fall hålla med om att det är en otrolig tur! Dansen håller mig igång på fler än ett sätt. I lördags så sa jag till nån kille efter första låten att "Om du tycker jag är tjockare än vanligt så är det för att jag är i sjunde månaden. " "Sjunde månaden!?!?! Då är du ju smal!!" Hihi, sånt värmer.

Nåja, när nyår väl har passerats ska jag ägna lite tid och tanke åt Filuren och vad som ska förberedas. Mest för att förbereda mig själv så jag begriper att det snart är dags!

Tove hos doktorn

Idag på morgonen har Tove och jag varit hos doktorn. Tove hostar på nätterna nu igen och det låter riktigt illa. Som tur är så verkar hon inte lida av det så mycket. Hon vaknar inte och gråter eller så. Vi vaknar och ligger och lyssnar på det däremot.

Idag har vi i alla fall varit hos doktorn och kollat upp det. Det var lite otajmat för igår var vi hos BVC och Tove fick sin andra influensaspruta så idag när doktorn ville lyssna på hennes hjärta och lungor var hon stensäker på att det skulle göra ont igen och började gråta. Då är det svårt att höra något.

Doktorn skrev i alla fall ut lite medicin som ska hjälpa de smala luftrören lite på traven när de blir infekterade. Ofta låter det värre än vad det är, sa han, eftersom luftrören är så smala. Han trodde inte det var astma och det tror inte jag heller. Hoppas medicinen hjälper nu så den lilla kroppen får lite lugn.

tisdag 29 december 2009

Hemma igen!

Borta bra men hemma också bra! När vi kom hem igår var det töväder och det kändes ju lite trist och idag har det stelnat till så överallt där man ska fram är det buckligt. Igår ägnade vi oss mest åt att packa upp och sånt, ganska trötta efter bortavistelsen och resan.

I morse blev det BVC så Tove fick sin andra spruta och sen handla lite till nu och nyår. Jag började sen pimpa uterummet inför nyårsmiddagen och det börjar redan se riktigt fint ut! :) Från vardagligt uterum till festsal hade jag tänkt mig. Letade lite i mina skåp och hittade lite användbara saker, kulkul!

Vi hade bestämt att vi skulle kolla på ny barnvagn med plats för två under julledigheten och på eftermiddagen i dag har vi varit på Babyland och känt och klämt på den vagn vi är mest sugna på. Det blir nog den. Kanske tyvärr mest för att det inte känns som det finns något bättre alternativ. Den stora fördelen är att den är smidig men den har också några klara nackdelar. Nu blir det till att bevaka Blocket stenhårt då de kan finnas för halva priset där. Ny är den nämligen mer än svindyr! Begagnad bara dyr...

måndag 28 december 2009

Sista kvällen hos farmor och farfar

Någon gång tar det roliga slut och Tove verkade förstå att det snart var dags att åka hem. Hon försökte få ut så mycket det bara gick av umgänge med Emma, Nina, farmor & farfar sista dagen. Hon delade ut små order titt som tätt om vem som skulle byta blöja, läsa boken, sitta här och busa där.

Många nya ord och meningar skapades under dessa få dagar i Umeå. Tove hade full uppvaktning precis som jag trodde och alla är väldigt söta med henne och hon är söt tillbaka. Kommer och kramas och delar med sig av sig själv. Jätteroligt att se. Nu blir det kanske en tre månader innan hon får träffa den delen av familjen igen men som tur är har alla webkameror så de kan hålla kontakten så gott det går tills dess! :-)

Sjukt mycket snö!

Nina kom på förmiddagen och några timmar senare skulle vi ut med bilen. Visserligen hade hon tagit sats för att ens kunna parkera men sen hade det kommit ganska mycket till. Så här såg det ut när hon backade ut bilen från parkeringen. Jo, det är faktiskt en parkering! Det kanske är svårt att få rätt perpektiv på bilden men längst fram låg snön ända upp över motorhuven.

söndag 27 december 2009

Annandagsdans - Shake på Rotan

Årets annandagsdans blev på Rotan i Skelleftehamn. Vanligtvis är vi ju på Yesterday med Blender men det var alldeles trevligt att besöka ett för mig nytt ställe. Det blev bror och jag som åkte dit. Jag visste om några bra danser redan innan och det är ju alltid bekvämt. En topp som numera bor i Stockholm men var hemma över jul och en kille som flyttade hem från Stockholm precis när vi hade börjat dansa tillsammans. Det var ett kärt återseende.

Rotan var ett mycket bra dansställe. Runt golv med bord längs ena halvan i samma plan samt lite andra bänkar att sitta och kika på. Ventilationen var mer än bra. Det var nästan så jag var kall på huden trots att jag dansade mig varm. Fikat såg fint ut men när det väl var dags var det kö á la Yesterday så vi hoppade helt enkelt över det.

En kille skrevs upp på önskelistan så fort jag såg att han var där. Vi har dansat nån dans förut, typ förra sommaren efter ett tips och jag minns den som riktigt bra. Då gick han dock efter två låtar som man gör här så jag kände mig lite snuvad på konfekten så att säga. Nu fick jag tag på honom till en snabb (på damernas förstås) och vi dansade fox. Såååå grym!! Andra låten tog vi bugg, också det riktigt bra trots trängseln. Han är tävlingsdansare så det var väl ingen skräll men ändå.

När två låtar var avklarade verkade han väldigt nöjd och sa att han gärna skulle dansa igen senare på kvällen - om jag inte ville ta två till på en gång förstås. "Jag dansar jättegärna två lugna också!" sa jag "- och en gång till igen senare!" Och lugn fox det blev. Oooh så tekniskt utmanande bra och mysigt!! Jag fick dessutom ett "Helt fantastiskt!" i örat innan han släppte taget och det känns ju extra bra när det är jag som jagat. :-) En solklar bubblare till Top5! *Tjohoooo!*

Jag dansade märkligt nog mest med bekantingar trots att jag var över 70 mil hemifrån, både norrlänningar och hemvändare men även några nya hanns med. De allra flesta danserna riktigt trevliga och jag satt bara lite. Skillnaden är ju att om man blir sittande här så får man en ny chans efter två låtar och då gör det inte så mycket. Fyralåtarssystemet är verkligen ett otyg!! Blev återigen sugen på en rejäl bojkott av det för egen del.

Bror och jag var riktigt nöjda med kvällen när vi lämnade Rotan bakom oss för att ta oss ut i snöyran. På vägen dit kändes det att vädret blev sämre och sämre och det hade snöat och yrt hela danskvällen. Nu på hemväg var det helt galet tätt snöfall så man såg i princip ingenting. Därtill halka och drevad snö. Vi körde som tur var E4 hela vägen men snittade nog på 65km/h trots det. Halv fyra knoppade vi till slut in. På morgonen hade det fortsatt snöa och allt runtomkring var i princip begravt i nästan meterhög fluffig snö. :-)

Juldagen

Juldagen tillbringades mestadels inomhus med mer umgänge och mat. En liten kortistur till pulkabacken blev det dock men Tove tycker inte om snön. "Bära!" var det som gällde och hon åkte med ett åk på skranan mellan Daniel och Nina och sen var hon mer en nöjd. Vi vuxna tyckte det var lite roligare men det bet i kinderna.

Fika, mat och mera mat. På kvällen var vi betydligt piggare allihop och det blev en spel- och godiskväll. Vi är ganska mycket för spel när vi ses, det är ett mycket bra sätt att umgås! Ibland lär man sig nåt också. Om inte annat nya svordomar. Tove var vaken till åtta både julafton och juldagen och sov sig sedan igenom resten av kvällarna trots att vi inte var alldeles lågmälda. Väldigt skönt för både henne och oss.
Tove fick testa att åka bob och skrana.
Tove, Emma och Nils myser med en saga
Hela gänget vid fikabordet

lördag 26 december 2009

Julafton i Ersboda

Julaftonen var en soft historia. Vi åt frukost när vi vaknat. Tove fick lite julmat och fick sen lägga sig för att sova middag. När hon somnat åt vi andra julbord tills vi alla rullade från bordet. Tove vaknade så småningom och det blev traditionsenlig Kalle Planka. Jag tog tillfället i akt att ta en tupplur.

Vi hade förberett Tove lite på att tomten skulle komma och jag vet inte hur mycket hon förstod av det. Innan Kalle var slut kom det till och med två tomtar och knackade på på baksidan. Tove tyckte först tomtarna var lite läskiga och första paketet vågade hon inte ta emot utan backade in i mig. Hon fick ta emot det i min famn. Sen tror jag hon fattade galoppen - att man fick paket! De andra paketen hon fick av tomtarna gick hon fram och hämtade (snappade åt sig) helt själv. Modig liten tjej!

När tomtarna gått och Tove tittat efter dem i fönstret delade vi ut resten av julklapparna och läste verser och öppnade enligt tradition. Många bra paket i år på alla fronter tror jag! Tove fick fina kläder och bra leksaker och verkade faktiskt uppskatta både och. Hon öppnade många paket själv. Tove berättade för oss att "Tomten kommer snart!" resten av kvällen.

Gröt och skinksmörgåsar till kvällsmat och Tove fick slumra in när hon inte orkade längre. Vi andra var också ganska trötta och spelade lite spel innan vi däckade på olika håll. En riktigt trevlig julafton! :-)

Tove inspekterar farmor och farfars gran
Tove vågade ta emot sitt andra paket från tomtarna alldeles själv!
Föräldrarna var också glada att det var jul!
Tove!

fredag 25 december 2009

Att flyga med Tove

Att flyga med Tove är precis hur smidigt som helst. På terminalen vill hon gärna springa omkring och det är ju mindre smidigt. Hon är ganska orädd och springer iväg utan att riktigt kolla att nån kommer efter. Men det är nästan bara glada miner.

Väl på flyget sitter hon lugnt, tittar gärna i böcker och äter russin. På uppresan var hon lite bekymrad över andra barn som var ledsna på planet men annars gick det fint trots att vi var lite försenade. Denna gång hade hon ju dessutom fyra knän att byta mellan "Sitta mamma!" så det var ju perfekt! :-)

torsdag 24 december 2009

GOD JUL!

Ett litet kort inlägg vill jag ändå hinna med på självaste dopparedan! Här är det lagom kallt ute och perfekt julsnö faller nu utanför fönstret. Inne är det varmt och gott och julbordslunch står närmast på schemat. Väldigt gott ska det bli. Tove har just ätit sin lunch. Fyra prinskorvar och sex köttbullar plus lite potatis. Hon kommer snart sova gott. Granen står så grön och grann i stugan, paket ligger fortfarande överallt. Det känns jättemysigt att alla är samlade även denna jul.

Jag önskar er bloggläsare en riktigt GOD JUL tillsammans med era kära.
Passa på att rå om varann så mycket det bara går.
De närmaste är oftast viktigare än man själv förstår!

En JULKRAM och en liten Tovebild som julklapp från mig till er!

tisdag 22 december 2009

Jullov!

Sista arbetsdagen innan jul är avklarad! Hurraaaa! Det har varit två ganska bra dagar på jobbet denna vecka. Lite lagom att pyssla med så tiden har gått och goda och trevliga luncher med kollegorna. Jag lämnade mitt rum riktigt snyggt och städat och lyckades till och med nästan tömma inkorgen i mejlen. Något litet finns dock att börja med när det är dags igen.

Nu är jag ledig i tolv vintriga dagar. :-) Några tillbringas borta och några hemma. Jag hoppas innerligt att flygen inte är alltför försenade i morgon då vi hoppas på att äta middag i Umeå tillsammans. Framförallt är det tråkigt för Tove om det blir alltför sent.

Ikväll ska jag baka vörtbröd som jag alltid gör till jul och sedan ska det packas och pysslas inför morgondagen. Men det är ingen stress för vi åker inte förrän på eftermiddagen. Jag ser så fram emot att komma iväg! Framförallt för Toves skull. Nånting säger mig att hon kommer sova väldigt gott på nätterna i Umeå. :-)

Middagsbesök innan jul

Igår var dan före sista dagen på jobbet. Jag behövde inte uträtta så mycket utan njöt istället av en jättetrevlig lunch med tjejerna på avdelningen. Man ska trappa ner i tid har jag hört. Daniel lyckades också fixa sista julklappen på lunchen så då slapp jag vara stressad över den. :-)

Jag åkte hem i halkan och hämtade Tove på dagis. Hon hade haft ont i magen på eftermiddagen och hade det även till och från under kvällen. Helt plötsligt grät hon och sa "ajajajajaj bajsa" och det var ingen tvekan om att systemen inte fungerade riktigt. Men så fort det som skulle ut var ute var attacken över och hon var glad igen. Lilla sockersöta. Man tycker så synd om henne när man förstår att det gör ont och man inte kan göra så mycket.

Men det var inte det jag skulle skriva om utan att vi hade middagsbesök. Elin och Mattias kom över och vi har inte setts på hur länge som helst!! Jag hade berättat för Tove vilka som skulle komma och redan när Daniel kom hem kom Tove springande och sa "Attias, Attias!" Sen när de väl kom sa jag att "nu kommer Elin och Mattias!" "Attias!" sa Tove. Men Elin fick i alla fall ett par spontana kramar under kvällen.

Vi åt middag och fikade och umgicks halvliggandes i soffan i vanlig ordning. Det är skönt med såna vänner! Jättetrevligt att hinna träffas en liten stund och vi kommer ses några gånger till under "jullovet" så det känns jättebra. Vi får ta igen lite förlorad tid och planera bättre i vår helt enkelt!

måndag 21 december 2009

Julen är nära och humöret är på topp?

Helgen bestod av julförberedelser. Något sista inköp, städning, däckbyte på stora bilen, julpynt osv.

Men jag vet inte vad jag ska skylla mitt humör på. Hormonrubbningar vill jag i alla fall skylla på. Det är så jobbigt att vara ledsen till och från utan att riktigt veta över vad. Resten av familjen står som frågetecken. Inte så konstigt när jag själv gör det.

Vi ställde fram tomtar och klädde granen och Tove tycker sakerna som hänger är spännande. "Därta", "närna" och "tonte". Och så sjunger hon "Binka, lilla, närna däääär".

På söndagen började det mesta kännas klart som tur var och kvällen tillbringades med glögg, julmusik och versskrivning. Mysigt.

söndag 20 december 2009

DBK - finalen

Kanske jag ska skriva nåt om detta ändå. På DM går diskussionerna höga och allt jag har att säga har jag kanske redan sagt där i diverse bloggkomemntarer.

Efter första låtarna var jag ganska säker på att Zekes och Playtones skulle duellera och att Titanix och Blender skulle åka ut. Inte för att det var rättvist i mina ögon men för att svenska folkets röst skulle gå så. Som tur var gick iaf en tjej vidare och det var kul tycker jag.

Synd dock att inte Blender fick spela sin andra låt eftersom jag var väldigt nyfiken på den och jag blev väldigt förvånad att Titanix gick vidare till duellen trots, eller kanske tack vare, att de fick en ballad som andra låt. Att Playtones rockade fett på andra råder väl inga tveksamheter om. Då var det väldigt svårt att sitta still. Inte bara Deutgen som kom i självsvängning på den.. :)

I duellen tycker jag Titanix var det bättre laget. Det Playtones presterade visade ganska mycket hur en helkväll med dem kan låta tror jag. Ganska mycket samma och det är kanske inte så inspirerande. Men jag blir gärna överbevisad med tiden.

Allt som allt en final med genomgående hög kvalitet. Mest imponerade kanske Zekes som är så unga. Kul! Sen tyckte jag Magnus "hyllning" till Deutgen var hur rolig som helst. Dessutom har han grym röst! En del av de andra manliga sångarna vi hört har mycket att lära där...

lördag 19 december 2009

En julgranskula på Mälarsalen

Efter att inte ha dansat alls på flera veckor var socialdanssuget stort. Det som stod till buds var underbara Shake på *hosthost* Mälarsalen. Men ibland måste man. Det blir inget mer danstillfälle för mig i Stockholm innan årsskiftet och jag hade dessutom fullt stämpelkort och gick således in gratis. Och då kan det ju vara värt pengarna, om man säger så. Lite nyfiken var jag också på ombyggnaden och det nya golvet.

Jag var på plats i lämplig tid och träffade lite vänner på vägen in. Jag visste ju att "våra" bord skulle vara borta och det var så...tomt! Vår naturliga samlingspunkt och chit-chat-ställe var borta och kvar var bara ett tomt golv.

Dansen började och jag blev uppbjuden efter ett par låtar till bugg. Oh, så ovant det kändes i kroppen. Men det gick ganska bra i alla fall och magen hängde på. Kvällen till ära hade jag förklätt mig till julgranskula i knallröd topp med rött och silvrigt glitter högst upp..ja, ni kan nog göra er en bild... :-)

Det var lika mycket folk som vanligt och det förstorade golvet var positivt. (Ena kortsidan var helt nedsläckt av någon anledning och fick såklart genast namnet "hångelrakan".) Däremot hade man ingenstans att ta vägen om man blev stående. Tillflyktsorten vid borden hade ju försvunnit och man var i skottlinjen överallt utom på toa kändes det som. :( Både jag och mina väninnor insåg ganska snabbt att det var "äta eller ätas" som gällde, alltså måste man hålla sig kvar på dansgolvet till varje pris!

Jag lyckades någorlunda med denna uppgift och fick mej som tur var en hel rad riktigt bra danser under kvällen. En topp var på plats och det var ändå lite grann räddningen (även fast en till inte alls hade gjort ont!) Trots bra dans så täcktes ändå inte behoven helt denna kväll och jag åkte hem en bit in på tredje set. Det blir inte riktigt en sådär avslappnad danskväll när man hela tiden känner sig utsatt i bytena och det är långa sträckor mellan guldkornen. Dessutom är det trist att inte kunna sitta och titta på dansen.

En ok danskväll, men jag längtade "hem" till Yesterday. Det krävs nåt särskilt för att jag ska åka hem från Mälarn med ett brett leende...

fredag 18 december 2009

Julmat i magen

Arbetsdagen har mest bestått av avdelningsmöte med julmat till lunch. Jättegod mat och hur mycket som helst så nu är magen ännu större än innan.

Fick reda på idag att personen som så småningom kommer ersätta mig kommer att få en fast tjänst. Det känns bara...så....typiskt! Nu vet jag inte om det vore så bra att jobba här jämt. Av flera anledningar. Men ändå.

Nu ska jag åka hemåt, hämta Tove och ladda för kvällen. Here we go...!

Energilös och allmänt grinig

Jag måste börja röra på mig!!! Min totala seghet resulterar i en otrevlig Frida som morrar om man tilltalar med henne. Det har inte blivit ett danssteg taget på flera veckor, bortsett från kursen, och det är ju vanligtvis dansen som mest håller mig igång.

Igår blev det inte heller nån kör. Jag som verkligen hade behövt lite kör eftersom det ger mig mycket glad energi. Men väglaget var inte lämpligt att köra tio extra mil i bara för att det verkar kul. Norrtäljebussarna hade varit inställda större delen av dagen och det är ett ganska säkert tecken på att man inte ska ge sig ut ens på en stor väg som E18. På hemväg körde jag ju E4 och inte ens den vägen var bra, snarare tvärtom.

Igår blev istället en helt onödig kväll, totalt energilös, surnade till för varenda sak som skulle kunna vara kritik, försökte komma tillrätta med mig själv nån gång men insåg till slut att bästa lösningen var att gömma sig under täcket.

Jag sov med mycket drömmar. Precis innan jag vaknade hade jag drömt om stenar som kastades mot mig, stora som små, av folk som försökte vara roliga. Jag träffades av en och när nästa kom försökte jag vråla att "Era dumma jävlar!! Jag är ju för faan gravid!!" men inte ett ord kom ut, jag var för upprörd. Sen ringde klockan men jag känner fortfarande de där känslorna i kroppen. Ingen bra start på dan precis.

torsdag 17 december 2009

Ett rikare liv

Jag har äntligen fått tag på boken som jag sökt ganska länge. "Ett rikare liv" av Charlie Söderberg (lyxfällasnubben) och Lennart Göthe. Den har varit ganska hopplös att få tag på men jag fjärrlånade den på bibblan till slut. Boken handlar om privatekonomi. Det kan ju låta dötrist..och tråkigt... eller alldeles jätteintressant!

Det som är intressant med boken är att den tar upp en hel del sanningar vi lever med som kanske faktiskt inte är helt sanna och man kan få sig en och annan tankeställare. Och tankeställare är ofta väldigt utvecklande tycker jag!

Hela vårt samhälle är t ex uppbyggt och anpassat för industrialismen men verkligheten ser inte riktigt ut så längre. Staten arbetar dock fortfarande på som om situationen är oförändrad. Förvirringen märks dock tydligt på arbetsmarknaden och det vi sett som självklart om arbetsliv, utbildning, trygghet och privatekonomi kanske borde omprövas. Spännande bara det tycker jag!

Ett exempel på en annan "sanning" är att om man frågar folk vilken som är deras största tillgång, nämner de flesta sitt hus eller bostadsrätt. Oftast det dyraste man köpt. Vi ser vårt boende som en investering. Men om det vore en investering skulle det resultera i någon slags inkomst. Så är ytterst sällan fallet. Oftast betalar vi istället både dyra lån och underhåll, uppvärmning, skatt och försäkring mm. Däremot är ditt husköp en god investering för staten och banken, kanske just de som ber oss "investera" i vårt boende.

Igår kväll ägnade jag mig åt att strukturera upp min ekonomi enligt boken med aktiva och passiva inkomster och utgifter samt ställde upp en balansräkning som visar vad jag är god för. Jag räknade också ut tre nyckeltal som man kan ha som värdemätare på de ändringar man lyckas göra. Det ska bli intressant att fortsätta läsa!

Summan av kardemumman är att man ska få mer pengar i livet utan att behöva jobba hårdare. Detta genom att tänka på ett nytt sätt som är mer anpassad till verkligheten vi lever i. Jag hoppas det är en ny sanning! :-)

Snöoväder

Det snöar på tvären. Jag ska köra ut till Nortan ikväll. Hoppas det har lugnat sig då annars är det nog lämpligt att överväga att stanna hemma. Men mysigt är det ändå så länge man får stanna inne i stugvärmen.

Hemma är sjuklingarna nästan friska nu. Tove hade feber igår men nästan ingen idag. Daniel är också bättre. Jag var på jobbet även igår och passade på att bege mig till frisörskan på eftermiddagen när jag inte behövde hem och hämta på dagis. Skönt att bli av med lite tåtar igen och få känna sig lite julfin.

Det blev en lugn kväll studerandes privatekonomi. Högst intressant och relevant. Mer om detta följer.

Här på jobbet trillar det in småsaker att pyssla med så det rullar på någorlunda. Och alldeles snart är det dags för veckans lunchdejt. :-)

onsdag 16 december 2009

Shake = ?????

Jag slog av okänd anledning upp ordet "shake" på Lexin. Döm om min förvåning när bland annat denna översättning dyker upp:

Swedish entry word
runkar [²r'ung:kar] runkade runkat runka(!) verb

skaka fram och tillbaka

English translation
shake

Examples
Samma översättning finns faktiskt även på Tyda.se med "(ålderdomlig)" som extra förklaring.

Man får allt passa sig i hur man använder språket... *runkar på huvudet* (???..hm...riktigt rätt känns det inte...)

tisdag 15 december 2009

Sjukstuga och lördag mitt i veckan

Daniel blev risig redan igår kväll och när vi vaknade i morse stod det klart att han blev hemma. Jag tittade ut och såg massa snö. Jag hade ju hört att det skulle komma och förberett mig lite på trafikläget genom att ställa klockan lite tidigare. Nu skulle jag istället lämna Tove på förskolan.

Hon vaknade ganska snart därinne och började ropa "upp!". Det lät så ynkligt att jag gick in till henne direkt och då hade hon kräkts i sängen och utanför, alldeles nyss verkade det som. Hon petade på sin fläckiga pyamas och verkade tycka att den var lite otäck. Det tyckte jag med och insåg att vi skulle bli hemma alla tre. Daniel var själv alltför illa däran för att orka ta hand om en magsjuk Tove.

Väl i nya kläder och nere så var Tove precis lika glad som vanlig. Bara matlusten var dålig. Nästan ingen välling eller annan frukost ville hon ha. Daniel kom ner frampå förmiddagen och efter att Tove och jag varit ute i snön en stund åt vi lite lunch tillsammans. Sen var det sovdags för Tove och pappan som somnade bredvid varann så sött och mamman gick för att handla. Det tog en evighet tyckte jag och det snöade verkligen på tvären. När jag äntligen var på hemväg hade jag alltför tung ryggsäck och för platt blåsa så jag tog mig långsmt fram och svor över sammandragningar.

Väl hemma vid våran lilla väg mellan husen ser jag att de har plogat för andra gången. "Ok, nu är det förmodligen hur halt som helst" hann jag tänka innan jag låg där på backen. Både jag och min packning klarade sig som tur var och jag skottade undan för andra gången innan jag gick in.

Då hade skönheterna precis vaknat och vi fikade lite. Saffransbulle och te till mig, blåbärssoppa till sjuklingarna. Tove åt lite lite, sen kräktes hon plötsligt mycket mycket. Men sen var det tydligen bra, hon började leka direkt och när det började närma sig middagstid började hon fråga efter mat och ville ha både lite blåbärssoppa och lite välling och senare även lite riktig mat som hon åt med god aptit.

Trots denna sjukstuga känns det som lördag konstigt nog. Fullt snöväder ute, adventsmysigt och slött inne. Jag har inte gjort många knop. Tvättat lite lakan, sovit en eftermiddagslur, sjungit med Tove, varit ute i snön. Ja, sämre kan man ändå ha det. Och jag har klarat mig hittills som tur är. Peppar peppar.

För pappan går det i alla fall åt rätt håll så jag kommer förmodligen ta mig tillbaka till jobbet i morgon så han och Tove får pigga på sig ifred.

måndag 14 december 2009

(Varför) Är alkoholen så viktig?

Jag läser Hillevi Wahls blogg regelbundet. Hon skriver mycket om alkohol och hur det påverkar våra barn. Alltså hur vuxnas alkoholintag påverkar barnen. Hon är ambassadör för IOGTs upprop för en vit jul. Att barnen ska slippa känna obehag inför de vuxnas festande, eller findrickande, om man så vill. Skillnaden är marginell. Människors inställning till alkohol intresserar mig överlag och jag kan ofta tycka att det dyker upp märkligt mycket motsägelser och bortförklaringar just runt alkohol.

Jag själv är uppväxt i ett alkoholfritt hem. Det var bara så och inget konstigt med det. Ingen absolutism, inga slagord. Jag tänkte liksom aldrig på det. Jag kan inte heller minnas att vi umgicks med folk som drack. Jag tror det medvetet eller omedvetet valdes bort. Jag träffade i princip inte en enda berusad vuxen under hela min uppväxt.

Alla undersökningar visar att i hem där alkohol valts bort får barnen senare alkoholdebut, mindre konsumtion och färre alkoholproblem. För mig har det aldrig varit särskilt viktigt att dricka. Jag gillar dessutom inte att bli berusad och så fort jag känner minsta tendens går jag över till vatten. Jag hatar känslan av luddighet hos mig själv, att känna att jag förändras. Jag vill gärna vara precis den jag är och inte gömma mig bakom ett rus, hur enkelt det än kan verka vara ibland.

Jag tycker dock att det är gott med vin. Det är gott till viss mat och kan absolut förhöja en middagsupplevelse. Eftersom jag inte dricker läsk så är det ganska trist att sitta med sitt bubbelvatten till oxfilén. Men mer än ett par glas blir det knappast och man kan ju välja sina tillfällen. Och nu när jag är gravid så är det självklart noll och inget.

Nu när jag själv har barn så har jag tänkt ännu mer på detta. Att få känna sig helt trygg med familj och släkt på julen borde vara varje barns rättighet och varje vuxens skyldighet att se till. Allt alkoholintag märks, oavsett mängd. Barn har fantastiska känselspröt.

Jag kan ju göra mitt för att mina barn inte ska behöva uppleva obehag när andra vuxna i deras omgivning dricker och jag hoppas att både de och andra vill tänka på samma sätt. Om man upplever det som ett problem att avstå alkohol under några dagar, som under julen, då kanske alkoholen ändå är viktigare för en än man vill erkänna (ens för sig själv)? Det är åtminstone värt att fundera på.

Läs Hillevis artikel i Aftonbladet "När mamma blir konstigt skrattig får jag ont i magen" och Alex Schulman blogg "Om att supa inför barnen" (gärna även kommentarerna) . Läs och reflektera. Ärligt och på riktigt. Det är väldigt lätt att börja bortförklara sig själv.

PS1. Faktum är att den svenska supen är så helig att inget parti vågar ha alkoholen, alltså det vanliga måttliga drickandet, i sitt partiprogram eftersom de då riskerar att tappa väljare. Trots att alkohol är den mest utbredda och för samhället absolut dyraste drog vi har.

PS2. Läs om och se också gärna dokumentären "Rör inte min sup" från SVT. Där berättar bland annat sjuåringar från "vanliga" familjer vad de (redan) vet om alkohol. Scaaaaryyyy!

Foxkurs i Kristinehamn

I lördags åkte vi alltså till Kristinehamn inför söndagens kurs. Den började ganska tidigt, redan klockan nio, därför var det skönt att vara på plats. Vi repeterade kursen för oss själv i bilen och redan i Västerås när mörkret föll så var vi mer på det klara med vad vi egentligen gjorde sist.

Vi fick mat med efterrättspaj när vi kom fram och tittade på DBK under blandade glada och mindre glada tillrop. Kul att Blender får chans att visa upp sig igen. Jag tror dock segern står mellan Date, Zekes och Torgny Melins. Det är ju ändå den där märkliga samlingen "svenska folket" som röstar.

Vi kom till Kristinehamns Folkets Hus, Rotundan, i hyfsat god tid. Tyvärr krånglade tekniken så pass att vi kom i gång för sent. Sånt gillas inte, man blir tokstressad. Till slut fick vi både musik och ljud i våra mickar så vi kunde börja. När alla kom upp på golvet slogs vi återigen av hur många det var! Det saknades två tjejer, annars hade alla lyckats hålla sig friska. Otroligt på en så stor kurs.
Våra kursdeltagare i jättefina Rotundan
Emil syns i kanten här med fin tomteluva. Jag hade ett jätteglitter i håret Luciadagen till ära. :)

Kursen gick överlag bra. Redan i första vattenpausen fick vi bra feedback och sånt stärker ju. Nivån på dansarna kändes överlag högre än senaste kursen och det märktes att det fanns stort intresse av att lära sig på denna kurs. Vi körde basicdelen innan lunch och musikanpassningen efter lunch precis som sist. Dansvanan märktes tydligt på musikanpassningen då gruppen ganska snabbt hörde det vi hade tänkt i musiken, även om inte alltid stegen blev rätt.

Vi slutade i avsedd tid för att lämna över scenen till grabbarna i Sannex som skulle börja spela några timmar senare. Flera kom fram och tackade efteråt och det värmer. Vi hade också utvärderingar med oss som ungefär hälften fyllde i. Det är väldigt mycket värt.

När vi läste dem på hemväg blev det tydligt att de som var lite duktigare hade fått ut mest av musikanpassningsdelen och de som inte var lika vana tyckte förmiddagens basicpass var bäst. Man kan antingen se det som en svaghet att halva kursen är "lätt" och halva "svår" eller en styrka att kursen passar olika nivåer av dansare. Min känsla är att de som är riktigt vana får ut mycket även av basicen då de förstår den på ett annat sätt. Själv tycker jag den är både roligast och viktigast då den kan göra en sån enorm skillnad.

Av 24 inlämnade utvärderingar var 22 positiva och 2 negativa. Det måste ses som ett bra omdöme på det stora hela och det fanns en del tips och annat att ta till sig av. Det dumma är att det är lätt att haka upp sig på de få negativa. Speciellt om man inte riktigt förstår dem. En person kan ju ha haft en dålig dag eller att det helt enkelt har varit för svårt. Man kan inte vara alla till lags, men man vill ju gärna försöka.

Men nu ska jag försöka återvända till känslan vi hade direkt efter kursslut och jag ska sammanställa det som jag vill ta till mig av från utvärderingarna samt det som jag själv kom på under kursen. Sånt som vi gjorde bättre eller sämre än sist och musik som ska läggas till eller tas bort. Det är bara en dryg månad till nästa!

Vi hade innan haft en tanke på att passera Skultuna med Blender på hemväg men när vi körde förbi Skultunaavfarten precis lämpligt tjugo i sex hade ingen av oss kvar den tanken. Att hålla en endagskurs när man är ovan suger verkligen musten ur en. Innan vi fått mat i oss satt vi i bilen som två tomma skal och bara längtade efter soffan därhemma.

Jag längtade dessutom efter att kramas med min familj och jag hann hem strax innan Tove skulle sova. Hon pekade på mig med ett glatt leende och sa "mamma!" och jag tyckte hon hade blivit stor. Knasigt va!? Men hon var nybadad, nyklippt och hade nya kläder så hon såg så stor och redig ut. Skönt att vara hemma igen efter en fokuserad helg!

lördag 12 december 2009

Mot Kristinehamn

Igår blev det ingen dans trots att det var en Yesterdayfredag. Men Wahlströms drog inte tillräckligt hårt med tanke på att jag ska vara borta från familjen både ikväll och kanske även i morgon kväll. Istället blev det Idol-final och hemmamys. Båda finalisterna var värdiga vinnare men Calle betydligt intressantare så vi hejade på honom förgäves.

Idag har det städats hus samt packats inför min lilla trip. Det är otroligt sällan jag är borta över natten utan Daniel. Jag minns inte ens när det var sist? Kanske när jag och Elin var på tjejstylingkursen. Nåja, det ska bli en intressant helg i vilket fall. Just nu känns hjärnan helt tom och jag har ingen aning om vad vi ska säga på kursen i morgon men det ger sig nog.

Innan det är dags för kurs så är blir det mat, umgänge och Dansbandskamp med bl.a. Blender! Jag begriper ju att det nästan är hopplöst att gå vidare i den där tävlingen, men jag hoppas att de får spela två låtar och att de lyckas nå fram i rutan. Vi dansare vet ju att det är ett av de absoluta toppbanden som aldrig gör en dålig spelning.

Det finns en pytteliten chans att jag dessutom dansar till Blender redan i morgon då de spelar i Skultuna på kvällen, precis lagom när vi passerar på hemväg. Vi får se vad orken räcker till och hur bråttom jag har hem till familjen.

fredag 11 december 2009

50-tals-brutta

En närbild från 50-talsfesten :-)

Tove i fyra nyanser av rött

När jag och Tove kommer hem från förskolan är hon ofta väldigt trött. Det i kombination med att jag behöver laga oss middag är inte alltid så smidigt då hon kan bli arg och ledsen över minsta motgång. Har dock kommit på ett knep som fungerat några dagar nu.

Direkt när vi lämnar förskolan så får jag veta att Tove vill "mysa Nenne". Det är den röda nallen som senaste veckorna alltmer blivit hennes trygghet att sova och leka med. Varje morgon efter toalettbestyren får hon dock lägga tillbaka nallen i spjälsängen och då säger hon "nattnatt!" Men när vi kommer hem får jag gå upp och hämta nallen och den mottas av en stor lycklig famn.

Sen lägger jag ut vår största soffkudde på golvet i köket och tar med en liten filt och sen får Tove ligga där och mysa medan jag fixar maten. Jag var inte alls så säker på att det skulle fungera första gången men igår hämtade hon till och med kudden och filten själv innan jag hunnit blinka. Hon ligger bara en liten stund åt gången och sen bökar hon runt och jag får order om att lägga på henne filten igen, "Mamma täcke!" Bara hon är nöjd ett tag så står man gärna till tjänst så hon får känna sig liten och ompysslad.

torsdag 10 december 2009

14 veckor kvar

Det kanske låter mycket men det är det inte. Sen kommer Filuren ut och förgyller och krånglar till livet för oss samtidigt. Spännande och fortfarande obegripligt. Även fast man gjort den här resan en gång så är det ändå nytt. Att gå från ett till två är det verkligt stora förändringen har jag förstått. Det är inte dubbelt så mycket som ska göras utan kanske fyrdubbelt. Vi får väl se.

Filuren ska nu väga ungefär 1 kg i alla fall och allt verkar fint. Jag var på undersökning för ett par veckor sen och alla värden var tipptopp. Jag mår precis lika bra som sist. Kanske inte fullt lika harmonisk och trevlig men det tror jag mest har med jobb och osäkerhet inför framtiden att göra.

Jag borde börja göra mig en liten nätverkslista inför januari 2011. Det känns som att jag kan få många bra tips härifrån och en riktigt fin markering i CVn även om jag inte har gjort så mycket nytta i praktiken. Rent branschmässigt har jag tagit ett steg uppått insåg jag när jag diskuterade med en kollega nyss. Och så borde jag verkligen ta mig i kragen och ringa min förra chef för ett arbetsintyg.

onsdag 9 december 2009

På Spotify-banan

Puh, nu är jag modern igen. Jag har äntligen utnyttjat mitt konto på Spotify som jag fick för tre evigheter sedan. Jag har översatt FOX1 från Y-tuben till Spotify nu. Smidigt värre. Liiiite bättre att lyssna på Spotify då Y-tuben ibland både har hopplösa videor, olika hög volym samt att filmerna försvinner stup i kvarten.

Länk till Foxlista1 på Spotify :-)

Abedissans bön

I dag skulle min farmor ha fyllt år om hon hade levat. Hon var en troende kvinna, min farmor. På sitt nattygsbord hade hon en bön som jag nu fått av min far. Den är översatt efter ett original från England och lär vara skrivet på 1700-talet. Mycket tänkvärd och faktiskt, även roande! Håll till godo.

Abedissans bön

Gud. Du vet bättre än jag själv, att jag åldras.
Hindra mig från att bli pratsjuk och rädda mig från vanföreställningen, att jag måste yttra mig om allting och vid alla tillfällen.

Befria mig från lusten att blanda mig i alla människors angelägenheter. Bevara mig från mångordighet - giv mig vingar att snabbt nå fram till det väsentliga.
Skänk mig nåden att med takt och tålamod lyssna till andras bekymmer. Men försegla mina läppar om mina egna krämpor. De blir fler och fler och min lust att tala om dem blir starkare allteftersom åren går.

Skänk mig den underbara insikten att det någon gång kan vara möjligt att jag har fel. Gör mig lagom saktmodig, jag vill inte bli ett helgon - sådana kan vara påfrestande att umgås med - men en sur gammal kvinna är ett djävulens mästerverk.

Gör mig hjälpsam men inte beskäftig, omtänksam men inte depotisk. När man har en så enorm livsvisdom som jag, tycker man det är skada, att den inte kommer alla tillgodo - men Du vet, o Herre, att jag gärna vill ha några vänner kvar till slutet.

Min sångglada dotter

Igår hämtade jag Tove som vanligt. På hemväg frågade hon som vanligt efter "pappa?". "Mysa pappa!" stod på Toves agenda för kvällen nämligen. Pappa dröjde dock ovanligt länge med att komma hem eftersom han fastnat i ett möte. Pappa hade dessutom utlovat pannkakor till middag och det ville både Tove och jag gärna vänta på.

Vi åt lite frukt för att klara livhanken tills dess och sen la jag mig på soffan, Tove satt nedanför min mage, och så sjöng vi sångerna vi kan. Det är mest jag som sjunger, med undantag för lilla snigel där Tove är med lite nu då, men Tove är väldigt engagerad i rörelserna som är till en del sånger. Hon hoppar mellan de roligaste rörelserna varje sång och gör de flera gånger istället.

Tove kan också nu bestämma vad vi ska sjunga, t ex:
"Natt-natt" är "En kulen natt-natt-natt, min båt jag styrde.."
"Bä-bä" är självklart "Bä bä vita lamm"
"Kåka" är "Bondens lilla kråka"
"Goppa" är en galopplek vi lärde oss på öppna förskolan
"Spinne" är "Imse vimse"
"Tomte" är "I ett hus i skogens slut"

Jag sjöng "Ekorrn satt i granen" och den tyckte hon om men sa "Niiina, Niiina!!!". Fast det var ju hos farmor och farfar hon sett en ekorre. Hos Nina såg hon en igelkotte. "Gotte!" Trollmor tycker hon också är rolig och är med på "Ajajajaj-buff"

Jag vet att de sjunger luciasånger nu på förskolan och Tove önskade sig "Sia". Jag testade med Lucia-sången och den verkade gå hem för den fick jag sedan sjunga flera gånger. Jag sjöng också Tomtarnas julnatt och den kunde hon för hon var med på tipp-tapp "pippapp" på slutet med rörelserna och lite sång.

Jag kom också på att sjunga "Jag hamrar och spikar jag bygger en bil..." som vi sjöng på ÖF men den verkar de sjunga på förskolan också för på slutet när man ska tuta barnet i magen var Tove jätteentusiastisk på "tuuuut tuuuuut" och formade munen till en liten strut och såg sen jätteglad ut.

En annan önskning jag fick igår var "ijje katt". Jag provade med "Lille katt" som Ida sjunger i Emil i Lönneberga och det var rätt. Den har jag aldrig sjungit med henne förut. När jag sjungit första versen sa Tove bestämt "Giiis" så då fick jag ta versen om den lilla grisen också. Det är väldigt roligt att hon nu kan förmedla saker hon lärt sig på förskolan och att man i alla fall emellanåt lyckas förstå vad hon menar. :)

tisdag 8 december 2009

Kräkvarning ang Mälarsalen

Mälarsalen skriver nu på sin hemsida:

Under hösten har 1304 personer röstat om vilken entréavgift till Mälarsalen de är beredda att betala. 687 var beredda att betala 170.- och därutöver. Endast 617 ville betala under 170.-.


Vi böjer oss för majoriteten och tackar för förtroendet.


Nyheter inför 2010: Entréavgift kr 200.-. Garderobsavgift kr 30.-. Vi säljer inga rabatt/ klippkort.

Tjusigt värre! Hälften av rösterna visar på att taket redan är nått. Ändå är de storsinta nog att både höja priset med 18%, garderoben med 50% samt ta bort klippkorten.


Tre-fyra band känns möjligen intressanta att åka för trots detta. Men jag hoppas att utbudet i Stockholm för övrigt har blivit så pass bra till våren (Kejsaren, Trombon mfl) att Mälarsalen kan få gräva sin egen grav i lugn och ro.


Nejdå jag är inte grinig...


Bullbak

Glömde ju rapportera helgens största skräll. Jag bakade ju saffransbullar!!! Tänk er vaniljsnurror med saffran i så förstår ni vad vi har festat på i helgen. Och massor finns dessutom kvar i frysen. Namnam! (Fast Tove föredrog pepparkakorna. Inte mej emot!)

måndag 7 december 2009

Första riktiga sången!

"Lilla snige', ak-ta dej, ak-ta dej, ak-ta dej.." sjunger Tove nu och hytter med pekfingret. När man kommer till slutet av sången kommer hon nära så man ska kunna fånga henne på "annars tar jag DEJ!" :-)

Åter till nuet

Kanske hög tid att höra av sig igen. Det var ju nästan en vecka sen jag skrev nåt riktigt nu. Vad har hänt sen sist då?

Jag har haft lagom mycket göra på jobbet, kors i taket. Stimulerande för en insomnad tjänstekvinna som jag. Idag har jag till och med varit tvungen att vara effektiv för att hinna med. Men det var nog en undantagsdag.

I fredags kväll var jag på julfest med jobbet. Det var hemligt var vi skulle men vi skulle vara somrigt färgglada och hade fått hintar om Brasilien. Vi hamnade på fina Aquaria där vi fick guidning innan vi till fördrink nr två fick beskåda fyra väldigt lättklädda sambatjejer som dansade så plymerna flög. Restaurangen ligger väldigt vackert ut mot vattnet, det tänker man inte precis på när den är smockad av barnfamiljer, och vi hade stället för oss själva och fick en ok trerätters innan sambabruttorna kom in igen.

Självklart skulle de dra upp oss på golvet också och det gick väl sådär. Företaget består till största del av kvinnor och de som beställt samban hade nog tänkt sig en lite mer blandad dansgrupp... Dansgolvet blev så småningom fullt i alla fall när det väl bjöds på vanlig dansmusic a la disco. Vi skakade på till de kastade ut oss framåt ett. Daniel hade lustigt nog julbord samtidigt med sitt jobb, fast på Skansenakvariet, och kom på slutet över till oss och stängde stället. Då kunde vi smidigt dela på min betalda taxi hem. Perffa!

På lördagen hade jag haft en liten tanke på dans i Södertälje. Tanken var beroende av manligt sällskap då jag mer än anade att tjejöverskottet skulle vara nästan överdrivet. Då är det bra att ta med nån som kan tänka sig att dansa några extra danser med just mig. Min ev tilltänkta kavaljer hade annat för sig och jag var så seg efter fredagkvällen så det blev en soft dag hemma istället med DBK som avslutning. Heja Svänzons säger jag!!

På söndagen tog vi oss i kragen och åkte på julklappsjakt. Någon liten klapp blev handlad, lunch äten och kläder till Tove fixade innan vi åkte hem lagom till att fika in andra advent. Bror kom över och vi försökte få någon ny ordning på foxkursen innan det blev kväll. Vet inte hur det gick men bara jag vet vad jag ska ha på mig på söndag blir jag nog lugn.

Det var en liten uppdatering på läget. För övrigt har jag svårt att begripa att det snart är jul. Dessförinnan ska några saker hinnas med. Som foxkursen, klippning, inspelning med kören, julklappar samt någon mer danskväll hoppas jag. Vi får väl se!

torsdag 3 december 2009

Mer RETRO.. - dansen!

Ännu ett gammalt kort föreställande mitt första (och enda?) framträdande i solodans! I fotoalbumet står det "En folkmusikkväll på folkhögskolan hade Frida enmansshow på det tomma dansgolvet och visade hur musik ska användas." Bilden är från 1981.
Det ska väl börjas i tid...

Mer RETRO.. - sången!

Med anledning av mitt återuppväckta körsjungeri kom jag att tänka på en gammal bild. Jag och min familj sjunger Sydafrikanska sånger på 1984 års MusiKavalkad på Väddö (trestämmigt gissar jag). Pappa berättar för mig om bilden:

"Det var i januari det året vi var nere i Mullsjö första gången, på körhelg tillsammans med sånggruppen Fjedur, och kom hem uppfyllda av Sydafrikas sånger. Senare på våren hade Fjedur konsert i skolan tillsammans med mellanstadiekören. 1986 var dom tillbaka och det var då dom var hemma hos oss och åt. "

Den som binder samman tiden är ju att min körledare Karin är en av de forna medlemmarna i sånggruppen Fjedur och det var därför jag kände till henne och blev intresserad av kören där jag nu är med. :)
Är inte detta jättecharmigt!!?

onsdag 2 december 2009

Några RETRO-bilder

Ni som läser den här bloggen som inte känner mig, eller ni som bara känt mig några år, tror kanske att jag alltid sett ut som jag gör idag. Nåja, jag har ju varit yngre förstås. Men ni som känner mig sen länge, ni vet ju att jag "alltid" har varit långhårig. Jag klippte av håret på våren 2004, ungefär i samma veva som flyttade, och sedan dess har det bara blivit kortare.

Jag har letat efter bra bilder på mitt långa hår men det var inte så lätt. Jag fick åka hem till pappa och leta i hans album och han hade inte heller några "nyare" gamla kort på mig. För sen jag väl flyttat hemifrån så finns jag inte med på så många kort. Så på korten nedan är jag runt arton år. En liten snärtjänta som Daniel skulle sagt. Då hade jag inte jättelångt hår längre men betydligt längre än nu...
Julia Roberts?
Jag på premiärturen i min kära lilla båt Tage - Ah ljuva tid!!!
En huldra?
Sommartjej :)

tisdag 1 december 2009

Finaste lilla sötnosen